Undersköterskorna förklarar att det går åt mycket personal i deras område då många i Grängesberg har ett stort vårdbehov. För att ta hand om ett 100-tal personer som beviljats hemtjänst, vilka har mellan ett och sex besök per dag, tjänstgör dagligen cirka 20 personer, vilket bemannas av 29.
– Men vi har budget för 19 personer, klargör Kajsa som en av förklaringarna till varför omsorgens budget skenar.
Då det inte finns vikarier att tillgå tvingas den ordinarie personalen täcka upp för varandra då vikarierna redan täcker det ökade vårdbehovet. Lösningen blir att ordinarie personal beordras ut.
– Ett tag ringde de tre helger i rad när vi var lediga. Det är hemskt. Svarar du inte kan de inte beordra ut dig, men svarar du är du förmodligen utbeordrad på studs, annars blir det arbetsvägran, förklarar Kajsa och att det ” känns som att sitta på jour” lediga helger.
Att budgetera en hemtjänst och räkna ut hur mycket personal som behövs går inte, enligt Kajsa:
– Det kan komma fyra nya vårdtagare den här veckan och vi kan inte säga stopp. En person kan få ett beslut om hemtjänst ena dagen och den andra måste vi utföra tjänsten.
Carina Gullemo, chef på vård- och omsorgsförvaltningen, har förklarat för Lokalt i att vissa brukare inte ska få duscha på morgonen, utan på eftermiddagen för att fördela arbetsbelastningen.
Detta kommenterar Kajsa så här:
– Katastrof! Jag kan inte tala för alla grupper men vi har inte tid då. Då städar vi och handlar. Gör sociala aktiviteter, serverar lunch och kaffe. Vi har många som vi jobbar två personal på och då ska vi ta upp personen med liften för att på eftermiddagen åka dit och lägga personen i sängen för att klä av denna och flytta över till en annan stol för att duscha. Det är säkert många som skulle vilja kvällsduscha, men då måste vi ha ut mer personal och då kostar vi mer, berättar Kajsa som tillsammans med Maria vittnar om att schemat tightas till.
De tycker att det känns hemskt att avboka ett duschtillfälle, på grund av personalbrist, för en person som beviljats att få duscha en gång per vecka. Den medicin som ska tas klockan 20.00 får ges mellan 19.00 och 21.00, men undersköterskorna erkänner även att de börjar ge medicin alldeles för tidigt för att hinna med alla.
– Ibland 18.20! Folk får gå och lägga sig 18.20! Morgonen efter kan den personen få stiga upp klockan 10.00 eftersom vi måste prioritera den som har hjälp med medicinerna. Det är inte humant, tycker Kajsa som slagit larm om detta sedan tidigare.
– De vill att vi ska jobba så lika som möjligt, men det är omöjligt för det är individer vi jobbar med. Det finns de som har Parkinson och äter medicin varannan timme.
I den tuffa vardagen har dock det påverkningsbara sex-veckorsschemat varit en tröst för undersköterskorna, men det som nu blivit en smolk i bägaren är införandet av det nya schemat som konsulter från Jotib hjälpt kommunen att ta fram. I november fick personalen information om att strukturella scheman skulle införas och i januari fick de informationen om att schemat kommer införas från och med 22 april. Det strukturella schemat löper över en fyraveckorsperiod, men ser olika ut från period till period och vissa i personalgruppen har fått delade turer.
– De sa att vi fick säga upp oss om det inte fungerade, berättar Maria.
– Två personer har sagt upp sig på stående fot, upplyser Kajsa som är säker på att anledningen är det nya schemat.
Båda två är mycket skeptiska till hur processen att ta fram ett nytt schema och de tycker inte att de fått chans att vara delaktiga i den. De individanpassade skötte de anställda själva.
– Jag har barn varannan vecka och jag jobbar helg när jag inte har barn. Det har vi löst, men nu ska chefen ha koll på varenda schemakorrigering, förklarar Kajsa.
Båda två jobbar varannan helg och Kajsa säger att hon gärna skulle jobba en intensiv helg för att endast jobba var tredje helg i stället. Tidigare har det funnits veckor där de varit lediga fredag, lördag och söndag.
– Nu måste vi jobba fredag kväll inför ledig helg, det behövde vi aldrig innan den nya schemaprocessen. Det här kommer göra att fler blir sjukskrivna och vabbet kommer öka, tror Maria.
Maria och Kajsa tror inte att de kommer orka i längden.
– Det känns som att de tagit av oss all glädje.
– Det har varit en frihet att önska sitt schema och inte behöva söka semester för minsta lilla grej.
Undersköterskorna Lokalt i träffar tjänar mellan 26 000 och 28 000 kronor i månaden. Enligt kommunens sommaravtal kan en undersköterska, som arbetar i Ludvika och byter arbetsområde till Grängesberg under sommarperioden, få 20 000 mer i månadslön.
– De ska göra samma sak som jag, men tjänar 20 000 mer i månaden, konstaterar Maria och Kajsa förklarar hur det känns för henne som alltid jobbar i bygden:
– Det känns för jävligt. Vi har varit underbemannade utan chef och slitit men inte fått någonting extra, det är ett hån, påtalar Kajsa som tror att dynamiken i gruppen kommer påverkas då vissa tjänar extra.
De förklarar att tre av deras kollegor redan pendlar dagligen, men att de inte kommer få ta del av avtalet.
– Det kommer inte bli bra. Jag skulle känna mig jättedum om jag skulle komma till en grupp där jag tjänade extra. Det blir en nagel i ögat.
Klicka HÄR för att läsa om Ludvika kommuns semesteravtal till undersköterskor och sjuksköterskor!
Kajsa berättar att personal går sjuka till jobbet då de vet att det inte finns någon vikarie att ta ut. De ser en oro för att sommaravtalet kommer driva sjuk personal till jobbet för att undvika frånvarodagar och därmed smitta de äldre.
– De kan dö av en förkylning. Och de kommer gå sjuka till jobbet och smitta oss som är där och inte får något extra, påtalar Maria.
– Jag vet inte om jag ska kalla det ett hot eller muta. Det är för jävligt, orimligt, tycker Kajsa.
– Tidigare har du kunnat byta dag och jobbat en annan dag. Nu måste du ta semester eller sjukskriva dig.
– Det känns som att de vill att vi ska få slut på vår semester innan sommaren kommer, säger Maria.
Ingen sommarbonus inom vården i Smedjebacken, klicka HÄR för att läsa mer!
Både Maria och Kajsa har utbildat sig till undersköterskor i vuxen ålder och trivs med sitt yrkesval, men Kajsa har en uppmaning till ledningen:
– Gör det attraktivt och behåll oss undersköterskor som verkligen vill det här. Vi som jobbar älskar vårt jobb. Det är en fantastisk ynnest att få komma hem till de här människorna. Jag ryser över hela kroppen när de blir så glada över att det är jag som kommer, men så har man piskan i nacken hela tiden. Att man ska springa fortare för det inte finns personal. Hur ska jag kunna rekommendera den som utbildar sig till undersköterska att komma hit och jobba? Det är inte attraktivt längre, tycker Kajsa.
– Vi märker att vårdtagarna är oroliga, de märker att vi är helt slut, säger Kajsa och Maria berättar att äldre vill försäkra sig om att hon inte ska sluta.
– Man blir ledsen för deras skull.
Fotnot: Maria och Kajsa heter egentligen något annat då de bett om att få vara anonyma.
