Temaveckan sker på nationell basis och är återkommande. Länsstyrelsen har uppmärksammat det hela och nu tar Falu kommun klivet in i arbetet där man agerar samspelt med Kvinnojouren Kullan.
Bland annat via en ny push för tidigare etablerade kampanjen “Allt våld sitter inte i nävarna”. Under veckan ger man också stort utrymme för kvinnojouren i kommunens sociala medier.
Målet är att höja kunskapsnivån om våldets konsekvenser, genomföra föreläsningar och arrangemang nära ämnet och inte minst arbeta förebyggande.
Något som ska vara en konstant under årets alla veckor.
Det förebyggande arbetet är av största vikt, framhåller Ulrika som alltså är Brottsförebyggande rådets (BRÅ) samordnare i Falun.
Dessutom är det av stor betydelse att både våldets förövare och offer vet vart och till vem man kan vända sig.
Tillsammans med kunniga resurser på området ger hon en allvarligt stämd inblick i dagsläget.
– Konsekvenserna för våldsutsatta barn är många, visar forskning. Bland annat ökar risken för att själv bli våldsutövare utanför familjen, och risken att bli fortsatt våldsutsatt utanför familjen. För våldsutsatta vuxna ökar till exempel risken för sjukskrivningar.
Hon fortsätter med Falun i brännpunkten:
– Det är tyvärr så att orosanmälningarna och förekomsten av våld eskalerar i Falun.
Bland orsakerna nämns flera aspekter i en komplex helhet.
– Många mår bevisligen sämre efter pandemin, det är skakigt i omvärlden till följd av krig, ekonomin går utför. Sammantaget skapas en nedåtgående spiral. Det är också så att våld föder våld, utvecklar hon.
Lotta Olssons yrkesvardag bedrivs på Dialogen, öppenvården för barn och unga inom socialtjänsten i Falun.
Hon redogör för siffror i anslutning till orosanmälningarna.
– Fram till och med oktober i år handlar det om 475 orosanmälningar kopplat till våld i familjen, jämfört med 284 under samma period i fjol. Och det beror inte bara på en högre benägenhet att anmäla.
– Det här är en dramatisk ökning på bara ett år, säger en påtagligt bekymrad Lotta.
Patric Thuresson är chef vid kommunens enhet för våld i nära relationer för vuxna samt socialtjänstens familjerådgivning.
Han upplyser att det förekommer fall där också män i olika åldrar utsätts för våld, men att det till 98 procent handlar om kvinnor som drabbas.
– Vi arbetar med mängder av insatser och metoder för att bistå dem som utsätts för, och utövar, våld. Ett verktyg är “Samtal om våld”, vilket är en behandlingsmodell som riktar sig till den som slår eller utövar andra former av våld. Psykiskt, sexuellt, ekonomiskt, exemplifierar Patric.
Och fortsätter:
– En annan metod är “Alternativ till våld” som skapats av norske psykoterapeuten Per Isdal. Vi deltar även i en forskningsstudie. Den syftar till att våldsutövare ska kunna få verktyg för att hantera sina känslor och stabilisera läget. Detta innan man slår eller utför andra våldshandlingar.
Patric förklarar att delar av arbetet innebär kbt-baserade strategier som ska bromsa destruktiva beteendemönster.
Detta kräver också att personen i fråga vill nå förändring och är motiverad.
– Tyvärr finns det en rädsla eller motvilja hos många att söka hjälp. Det kan gälla både den som utsätts och den som utövar våldet.
– Det sker en bra utveckling i vårt sätt att arbeta, men det behövs hela tiden göras mer. I Falun tittar man nu på en egen variant av konceptet “Huskurage”, vilket är positivt. Sådant som kanske tidigare i media, och delvis fortfarande, kallades “lägenhetsbråk” tas nu på större allvar.
Thuresson noterar även att en godartad förflyttning skett då våldsfrågor tagit plats högre upp på den allmänna dagordningen.
Ulrika nickar instämmande och tillägger:
– Kunskapsnivån och medvetandet kring detta otroligt viktiga ämne ökar, men behöver höjas ytterligare både hos yrkesverksamma och allmänhet. Dessutom är det bra om allmänheten blir än bättre på att bry sig, våga lägga sig i, anmäla vid misstanke om brott och överhuvudtaget motverka tystnadskulturen, understryker hon.
Lotta Olsson ser i sitt yrke också hur hårt våldstrauman kan drabba barn och unga. Som själva utsätts för våld eller bevittnar våld i hemmet.
– Vi kan bland annat ge stöd via något som kallas för “Trappan”. Det är en modell för krissamtal med barn som upplevt våld i sin familj, där barnen bland annat får möjlighet att berätta om och bearbeta sina upplevelser av våld.
– Jag har själv arbetat med detta under flera år och sett hur våldets låsningar liksom släpper. Hur traumat lämnar kroppen hos dem, säger Lotta.
Hon upplyser att Dialogen även erbjuder stöd via telefon. Man genomför också föräldrakurser i grupp och stödgrupper till barn och ungdomar. Därtill medling vid brott och stöd till unga brottsutsatta.
Lotta önskar i likhet med Patric att fler tar steget till stöd och hjälp.
– Behov av hjälp finns, och hjälp finns att få. Vissa av de som kommer till oss sker efter kontakt via barnavårdscentralen eller mödravårdscentralen. Dit kommer så gott som alla föräldrar, men det är färre som vågar öppna upp om våldsproblematik.
Patric poängterar viktiga fakta som i riktigt allvarliga situationer sätter drabbade individer i ett akut läge.
– Då är det alltid 112 som gäller.
– Enheten som jobbar med våld i nära relationer kan för våldsutsatta även ge alltifrån rådgivning till totalt skydd, om det är ett läge vi bedömer som kritiskt. Där människor kan behöva flyttas för sin egen säkerhet.
Han utvecklar kring rättsliga aspekter i detta:
– De som får byta identitet och bostadsort får i praktiken hela sitt liv raderat. Det borde inte vara så. Snarare borde det finnas bättre möjligheter att flytta på förövaren. Jag anser att fler lagar behövs på dessa områden.
Lotta inflikar:
– Det krävs rejäla avstånd för våldsverkare som dömts att bära fotboja. Och inom detta ämne görs ju nu utredningar som förhoppningsvis resulterar i de utsattas favör.
Trion delar uppfattningen att positiv progress görs i form av både hjälpande åtgärder och förebyggande insatser.
Lika eniga är man också i att mycket måste bli bättre.
– Det går inte nog att påpeka angelägenheten av förebyggande arbete. Att se risker i tid, att det finns ett system där barn och unga tidigt kan fångas upp och få stöd samt ges bättre alternativ än att själva utöva våld, säger Ulrika.
– Politiken nationellt önskar tyngre fokus på detta arbete, vilket ger eko även lokalt. I Falun ser jag positivt på att politikerna beställt en handlingsplan i detta ämne som snart ska upp i fullmäktige.
Vidare betraktar hon med oro en påtagligt råare stämning bland unga och i många av kommunens skolor.
Ulrika, Lotta och Patric betonar samstämmigt också den utmaning som ofta omger hedersrelaterat våld. Detta då dessa fall ofta kan inbegripa fler förövare, vilket försvårar det hela.
Därtill klargör man att den desinformation som spreds om socialtjänsten är ytterst negativ – inte minst för barn och unga som därav löper risk att inte få den hjälp de behöver och har rätt till.
Ulrika tar ett helhetsgrepp och sammanfattar i allvarstyngt tonläge:
– Våldsförebyggandet måste vara en prioriterad fråga. Vi behöver korta avståndet mellan olika instanser för att erbjuda bästa möjliga hjälp i skyddsnätet.
– Det här måste vi få till. Både för att hjälpa de våldsutsatta och i det förebyggande arbetet.
Viktiga nummer och kontaktkanaler i våldsfrågor
• Vid oro för att ett barn eller ungdom utsätts för våld i familjen ring Falu kommuns kontaktcenter på 023–830 00 för att komma till mottagningsenheten
• Dialogens stöd till barn och unga som upplevt våld i familjen nås via kontaktcenter på 023–830 00, likaså rådgivning och stöd till föräldrar i sin föräldraroll
• Enheten våld i nära relation ger råd, stöd och skydd till våldsutsatta vuxna och nås via kontaktcenter men också på 020–25 21 00
• Enheten våld ger också hjälp till våldsutövare för att kunna sluta med våldet, samma kontaktuppgifter som ovan
• Unga kan också kontakta sin skolkurator eller annan vuxen på skolan man känner förtroende för
• Ungdomsstödjarna kan kontaktas på 023–869 50
• Ungdomsmottagningen har nummer 023–49 08 08
• Nationella kvinnofridslinjen nås på 020–50 50 50
Vid akuta händelser ring alltid 112 för att nå polis och efter kontorstid även socialtjänstens jour.
(Källa: Falu kommun)
