För att nå klimatmålen är Falun en av många kommuner där tempohöjning krävs.
Cecilia Berg vid Falu kommun är hållbarhetsstrateg.
Hon menar att viktigast är en gemensam förståelse för att alla kan göra något, att alla har möjligheter och ansvar att påverka klimatförändringarna.
– För att vi ska klara klimatmålen i Parisavtalet har vi bara en viss mängd koldioxid som kan släppas ut i atmosfären. Forskarna är tydliga med att läget är akut, det återstående globala utsläppsutrymmet vi förfogar över krymper snabbt. Därför är det viktigt att identifiera områden där omedelbara minskningar kan ske.
Hon liknar regioner och kommuners koldioxidbudget vid ett slags hushållskassa – som inte får nya pengar.
Faluns utsläpp behöver alltså bantas med minst 12 procent per år.
En hög siffra, som kan bli ännu högre om årsmålet missas. Då ska detta i stället “tas igen” under andra år fram till 2045.
Cecilia vill dock snarare betona möjligheter än lägga tyngd på det negativa.
– Det här är viktigt, gemensamt arbete. Men jag tror inte på att skuld- och skambelägga i miljöfrågor. Det är bättre att vi tittar på alla de små saker som kan skapa stor förändring.
Ett “många bäckar små”-tänk som sägs vara inom räckhåll för de flesta medborgare.
Hon sätter ord på vardagsnära inslag som kan kläs i miljöschystare skrud.
– Många gör redan goda insatser, men vi behöver bli ännu fler och ännu bättre.
Beteenden kopplade till kost, transporter och boende är områden där små justeringar kan ge tydlig effekt.
Cecilia exemplifierar:
– Vi har mycket att vinna genom att planera våra inköp. Både för vad vi ska handla och hur vi tar oss dit. På så vis kan man minska antalet transporter till och från matbutiker.
– Genom att äta upp det som finns på tallriken minskar vi matsvinnet. Köp hellre vitt kött än rött kött, och om du köper rött kött så välj naturbeteskött.
Hon fortsätter:
– Ät mer grönt och närodlat, det stimulerar ju även den lokala arbetsmarknaden och minskar transporterna. Lär dig några snabblagade maträtter med lågt klimatavtryck. Ska man åka på semester kanske andra alternativ än flygresor kan främjas. Och om man ändå ska flyga, flyg vartannat år i stället för varje år, resonerar hon.
Berg uttrycker förståelse för plåboksargument, fysiska avstånd för boende på landsbygden och andra förutsättningar som kan påverka tillvaron.
– Här har ju kommuner och regioner bland annat ett ansvar att arbeta för en fungerande kollektivtrafik och rimliga trafiklösningar, säger hon.
Hur jobbar kommunen för att koldioxidbanta sina egna verksamheter?
– Som jag ser det är det viktigt att vara en bra förebild och skapa goda ringar på vattnet. Som privatperson och självfallet som kommun.
– Vi är en geografiskt stor kommun med många medarbetare i mängder av verksamheter, och vi jobbar medvetet för att minska våra utsläpp.
Cecilia utvecklar:
– Vi jobbar utifrån nationella etappmål och har kommunbeslut på att vi ska lära oss mer kring koldioxidbudget. Vi gör framsteg i omställningen av vår fordonsflotta, andelen elbilar och bilar som går på det miljösnällare bränslet HVO100 har ökat men vi behöver höja tempot ytterligare. 2021 var endast 12 procent av kommunens egen fordonsflotta helt fossilfri, i dag är motsvarande siffra 27 procent.
Hon konstaterar att omställningen tar tid, dels beroende på leveranstider men också i relation till infrastruktur.
– Det krävs en tank- och laddinfrastruktur för att det ska vara möjligt att ställa om till en fossilfri fordonsflotta. Här behöver utvecklingen fortsätta gå fort framåt. I dag har vi ju en biogasmack i Falun, det går att tanka HVO100 på fyra tankstationer och det finns 124 publika laddplatser.
– Falu kommun har dessutom cirka 240 laddplatser för omställning av den egna fordonsflottan. Målet är att kommunens egen fordonsflotta ska vara helt fossilbränslefri till år 2030.
Hon ger fler exempel i sammanhanget:
– El från förnybara källor och energieffektivisering är viktigt, liksom inköpsstyrning så vi planerar, handlar och transporterar oss och varor på ett klimatsmart sätt. Vi satsar även aktivt på återbruk, reparationer och att minska våra avfallsmängder.
Vidare nämns kommunens interna möbelpool som minskar inköp av nya möbler. Via Återbruket på Ingarvet ämnar man förlänga livslängden på Falubornas saker i samarbete med ideella föreningar, Ta till vara och lokala second hand-butiker.
– Återbruket samarbetar även med Dala Återbyggdepå för att minska byggavfallet, och med Human Bridge för att återbruka och återvinna textiler.
– Våra förvaltningar uppmanas att verksamhetsplanera för minskade utsläpp. Ett exempel är medarbetarnas genomlysning gällande engångsprodukter inom omvårdnad och ett ständigt pågående arbete för att sänka matsvinnet.
Hållbarhetsstrategen konstaterar allvaret i situationen.
– Vi behöver alla ta ansvar för miljön och utsläppen. Inte genom att vifta med pekpinnar, utan hellre ett positivt synsätt att vi tillsammans kan minska koldioxidutsläppen.
– Samåkning eller att ta cykeln i stället för bilen när det är möjligt. Spara lite på elen och vattnet. Det finns mycket vi kan göra för att vara förebilder för varandra. Det är så förändring sker, varje liten insats blir stor i slutänden.
Cecilias tips för lägre koldioxidutsläpp
• Planera inköp genom att exempelvis veckohandla. Detta minskar transporter till och från livsmedelsbutik
• Samåk till jobb och träning om möjlighet finns
• Ta cykeln i stället för bilen, 50 procent av Faluns bilresor är kortare än fem kilometer
• Om möjligt, åk kollektivt
• Dra ned på det röda köttet, ät mer grönt och gärna lokalproducerat. Släng inte mat
• Byt till miljövänlig el
• Tänk på förbrukning av el och vatten
• Hjälp familj och vänner att agera hållbart – var en inspirerande förebild
• Fråga hur organisationen du jobbar för ställer om till hållbarhet och hur du kan bidra
Om kommunens grönare upphandlingskrav:
• Det kan handla om miljömärkning för att minska skadliga kemikalier, krav på ekologiska livsmedel eller systematiskt arbete för att öka återbruk och minska utsläpp från transporter
• Kommunen har ansvar att driva på transportomställningen genom att ställa trappstegskrav på såväl andel förnybara drivmedel som ökande andel miljöfordon. Krav som är kostnadsdrivande och därför krävs kontinuerligt lärande och dialog
• Kommunen behöver tänka till kring vilka upphandlingar det är lämpligt att ställa tuffa krav på förnybara drivmedel och miljöfordon. Likaså hur kraven följs upp
• I dag ställs krav på hundra procent förnybara drivmedel. Bland annat i ett samdistributionsavtal med Maserfrakt, en upphandling vars uppdrag är relativt stort, regelbundet och förutsägbart
Vad är en koldioxidbudget?
• IPCC:s (FN:s klimatpanel) årliga beräkning av kvarvarande globalt utsläppsutrymme för att leva upp till Parisavtalets globala temperaturmål. Detta avser att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader
• Utsläppsutrymmet bryts ned i tid och rum till lokala koldioxidbudgetar
• Länder, regioner och kommuner kan se och förvalta sin andel
• Fördelningen av utsläppsutrymmet utgår ifrån Parisavtalets rättviseskrivning som bygger på länders jämlika men differentierade ansvar och kapacitet att minska utsläppen. Sverige och andra länder med stora historiska utsläpp ska ta större ansvar för klimatarbetet än utvecklingsländerna. Rikare länder behöver ha nollutsläpp tidigare för att ge utvecklingsländerna en rättvis chans
