BORLÄNGE 2025-08-18 KL. 10:43

Malins livsuppgift: Att stärka elevernas psykiska hälsa

Av Karin Diffner

BORLÄNGE.
Malin Siljendahl brinner för att stärka ungdomars psykiska hälsa. Hon är sedan två år på Gylle skola Sveriges enda lärare i ämnet och har prisats för sitt arbete.
– Jag ser det som min livsuppgift och jag måste nypa mig i armen för att jag får göra det här, säger hon.

Malins livsuppgift: Att stärka elevernas psykiska hälsa
Malin Siljendahl har sett till att ämnet psykisk hälsa införts på högstadieelevernas schema. "Det är fantastiskt att jag får göra det här", säger hon. Foto: Karin Diffner

Malin Siljendahl kommer från Uppsala. Hon tvekade mellan att bli psykolog eller lärare men valde till sist att utbilda sig till lärare och hamnade på så sätt i Falun.

– Nu känner jag mig verkligen som dalkulla, säger Malin.

För tio-tolv år sedan började hon kämpa för att få in psykisk hälsa på schemat. Hon hade successivt märkt en förändring hos eleverna som inte var lika mottagliga för undervisning längre.

– Allt fler mådde dåligt, var nerstämda, hade problem med sömn, koncentration och svårt att reglera sina känslor.

Avslappning är något som Malin infört som en del i ämnet psykisk hälsa på Gylle skola. "Det älskar eleverna", säger hon. Foto: Privat
Avslappning är något som Malin infört som en del i ämnet psykisk hälsa på Gylle skola. "Det älskar eleverna", säger hon. Foto: Privat

För Malin är orsaken till förändringen självklar: All tid som barn, men även vuxna, lägger på skärmar av olika slag.

– Att vi är så digitala gör oss isolerade från varandra, skapar en tomhet och ger en känsla av meningslöshet.

Allt för mycket mobilscrollande, sociala medier och gaming påverkar de basala behoven av sömn, mat och motion negativt, menar Malin. Det i kombination med innehållet på skärmarna kan ge ett allt sämre mående,

– Man kan inte slappna av och få kontakt med sig själv, sina tankar eller känslor.

Malin berättar ivrigt om insikten som kom till henne när hon själv inte mådde så bra: Att hon som lärare skulle försöka stärka elevernas psykiska hälsa.

– Det är ju vi i skolan som träffar barnen mest och har möjlighet att sätta in insatser tidigt.

Rektorer och skolpolitikerna i Falun höll med Malin om hur viktigt det förebyggande arbetet var och hon fick viss tid att ägna sig åt det med sina elever.

Men det var först för två år sedan, när hon fick en tjänst på Gylle skola i Borlänge, som hon kunde arbeta med sin livsuppgift på heltid.

– När jag fick veta att rektorerna skapat en tjänst enbart för psykisk hälsa blev jag så lycklig att jag grät.

Malin Siljendahl. Foto: Karin Diffner
Malin Siljendahl. Foto: Karin Diffner

Sedan dess finns ämnet psykisk hälsa på schemat för alla högstadieelever.

Malin följer "Det syns inte" som är ett program av hjärnforskaren Sissela Nutley men skräddarsyr lektionerna utifrån vad just den klassen behöver jobba med.

– Det kan vara sådant som socialisering, ätstörning eller machokultur, förklarar hon.

Eleverna får göra avslappningsövningar, skatta sitt mående och reflektera över vad de ägnar sin tid åt.

– Om en elev mår dåligt över att till exempel följa någon på sociala medier, så ber jag honom eller henne att avfölja den. Livet är svårt nog ändå utan att man behöver mata hjärnan med sådant som gör en nedstämd.

Men att vara nedstämd, olyckligt kär eller ibland känna sig utanför hör också till livet, något som Malin försöker få eleverna att förstå och acceptera.

– Det viktiga är att det är aldrig kört. Det finns alltid hjälp att få.

Hur har eleverna tagit emot det nya ämnet?

– En del tycker att det är lite läskigt först, men sedan tycker de flesta att det är jättebra och vill ha det oftare. Nästan varje dag är det någon som stannar kvar för att prata enskilt med mig.

Det är ingen tvekan om hur meningsfullt Malin tycker arbetet är.

– Det känns så bra att kunna göra en tidig insats; det är när den där klumpen i magen precis börjat växa som vi kan hjälpa.

Under förra läsåret fick Malin Siljendahl ta emot 100 000 från Tim Bergling Foundation för sitt arbete, något hon tänker använda för att föreläsa om psykisk hälsa. Foto: Privat
Under förra läsåret fick Malin Siljendahl ta emot 100 000 från Tim Bergling Foundation för sitt arbete, något hon tänker använda för att föreläsa om psykisk hälsa. Foto: Privat

Malin informerar även övrig skolpersonal och medverkar på föräldramöten.

– Att vara förälder i dag är svårare än någonsin och det beror på att de måste brottas med den här grejens enorma dragningskraft, säger hon och håller upp sin mobil.

På mötena delas föräldrarna in i grupper för att diskutera frågor som till exempel skärmtid.

– Då har man en chans att prata ihop sig om regler.

Gylle skola har infört totalt mobilförbud, vilket innebär att alla elever måste lämna ifrån sig sin mobil på morgonen. Förbudet innebar en del tjafs i början men har sedan accepterats.

– Det tycker jag är fantastiskt.

För sitt arbete har Malin uppmärksammats flera gånger. Hon har bland annat prisats av Tim Bergling Foundation.

– Min dröm är att jag kan fortsätta undervisa på 75-80 procent och ägna resten av tiden åt att föreläsa om psykisk hälsa.

Att den psykiska hälsan uppmärksammas allt mer, att reglerna för mobiler på förskolorna stramats åt och att en ny lärobok i ämnet psykisk hälsa precis släppts är något som gör Malin hoppfull inför framtiden.

– Ja, jag tror vi har nått en vändpunkt.

Malin Siljendahl

Ålder: 50 år.

Bor: I Falun.

Familj: Elias, 24, Johannes, 22, och Ella, 19 år.

Yrke: Pedagogisk utvecklare på Gylle skola.

Intressen: Familj, vänner, träning, musik, natur, kallbad och att njuta av livet.

Malins tips till föräldrar

1. Se över vanorna för hela familjen tillsammans och gör en plan för hur våra viktiga basbehov som sömn, motion och nära relationer kan säkerställas.

2. Se över familjens digitala vanor. Vuxna behöver gå före och visa vägen. Det kan handla om att lägga bort mobilen när vi umgås, vid måltider, när vi ska fokusera och sova. Ett par mobillådor hemma ger en bra och synlig påminnelse om detta.

3. Använd skärmtidsfunktioner. En smart mobil kan länkas till förälderns mobil som gör att den vuxna kan ställa in begränsningar i tillgång till olika appar på olika tider. Exempelvis kan man:

• ställa in så att bara telefonsamtal och sms fungerar efter 20.00.

• begränsa tiden på specifika spel.

4. Undvik skuld och skam. Att bråka, skälla och skuldbelägga leder inte till förståelse och positiv förändring. Prata med ditt barn och kom överens om hållbara och balanserade vanor i familjen.

5. Gör saker tillsammans. Kom överens i familjen vad ni tycker om att göra tillsammans och planera in det i er vardag så att det inte skjuts undan av skärmtiden.

6. Kroka arm med andra vårdnadshavare och samarbeta för att hitta bra förhållningssätt kring digitala medier och våra basbehov.

Skärmtid

Folkhälsomyndigheten har följande tumregel för olika åldersgruppers skärmanvändning:

• Barn 0–2 år: Ingen skärmtid.

• Barn 2–5 år: Max 1 h/dygn.

• Barn 6–12 år: Max 1–2 h/dygn.

• Barn 13–18 år: Max 2–3 h/dygn.