Av Sara Flodin
GRÄSBERG. Oliver Erixson och Emma Johansson har själva byggt ett naturhus där de integrerat ett växthus i bostaden. Paret, som vill bygga med naturmaterial, är självförsörjande på potatis, betor och grönsaker.
– Förra året fick vi så mycket fikon att vi inte hann äta upp alla, berättar dottern Alma.

I november 2018 köpte paret tomten i Gräsberg och under väntan på bygglov städade de upp på tomten. Sommaren 2019 påbörjades bygget när det gamla huset rivits.
Huset kan inte ses som något dussinhus, men paret upplever inte att det, trots detta, var några svårigheter att få bygglov.
– De har varit väldigt positiva och hjälpsamma, säger Emma som tillsammans med sin man Oliver både har ritat och byggt huset.
Paret bosatte sig först i Smedjebacken och började odla samt skaffade höns. En längtan efter att ha växthus och kunna odla mer drev dem till att skapa ett eget naturhus med ett kretsloppstänk.
– Vi hade fått upp ögonen för konceptet som Anders Solvarm och Bengt Warne tagit fram, berättar Oliver som är utbildad elektriker.
Paret upplevde att det dock var svårt att hitta en lämplig tomt och sökte över ett stort område i många kommuner.
– Jag ville inte bo för långt ute i skogen och ville att barnen ska ha nära till skolan och kompisar. Vi ville att tomten skulle vara över en hektar.
Under tiden huset byggdes bodde familjen i ett litet torp på 50 kvadratmeter, utan rinnande vatten, intill bygget.
– Vi fick gå till den här tomten och hämta vatten, minns Emma och berättar att de hade utomhusdusch på sommaren.
Den 22 juni 2022 flyttade familjen in i huset.
Oliver och Emma tycker att det är viktigt att bygga med naturmaterial.
Väggarna är isolerade med halm och både ut- och insidan är putsade med lerklining, precis som många gjorde förr.
Oliver tycker att det är lättare att bygga på det sättet än med betong.
– Det är mer förlåtande. Du har mer tid på dig och är friare i utformningen.
Innerväggarna är målade med äggoljetempera, medan ytterväggarna har färgsatts med en egengjord lerfärg.
Husets trädetaljer har behandlats med den japanska metoden shou sugi ban, vilket innebär att träet bränns för att bli vädertåligt.
Ytan på växthus, orangeri och bostadshus samt carporten, som har ett sedumtak, är närmare 400 kvadratmeter. Terrassen, som ännu inte är klar, tillkommer med ytterligare 150 kvadratmeter.
– Frånluften från huset leds in i orangeriet där både värmen och koldioxiden tas tillvara av växterna, berättar Oliver.
På så sätt är orangeriet frostfritt nästan alla dagar på året.
En doft av citroner och lime möter besökaren i orangeriet där även apelsiner, murgröna, fikon och physalis, växer. I orangeriet finns ett klimatbatteri där den varma luften från dagen blåses ner i rör i marken och hjälper till att värma upp rummet under natten.
De tjocka väggarna håller värmen under lång tid och stabiliserar klimatet i växthuset.
– Har de väl blivit varma tar det lång tid att kyla ner dem, förklarar Oliver.
Bostadshuset håller sig dock ganska svalt, kanske max 24–25 grader på sommaren, så länge dörrarna hålls stängda mot växthuset.
– Är man uppe på terrassen en varm sommardag blir det olidligt varmt, erkänner Oliver, men att de har luckor som de kan släppa ut överskottsvärmen med.
– Och nu på hösten kan man öppna för att släppa in värmen i huset, lägger Emma till.
Redan i januari sätter paret i gång och förodlar.
– I år ska vi testa att ta sticklingar av från tomatplantorna så att vi slipper så dem från frö, berättar Oliver som rekommenderar tomatsorten Red pearl.
Han ser odlandet som en läroprocess.
– Man lär sig något nytt varje år.
Paret har även biodling och försöker att konsumera utefter säsong. De odlar dessutom utomhus och är självförsörjande på vissa grödor, som potatis, morötter, betor, tomater, lök och vitlök. Även saft och sylt då de har en stor jordgubbsodling.
– Vi gör krossade tomater och tomatsås själva som vi fryser in, berättar Emma och att de har jordkällare att förvara grönsaker i.
På gården finns även ett 20-tal höns samt två getter och en kanin.