– Vår plan har varit att anställa en person som tar hand om den administrativa delen och nu har vi gjort det, säger Katarina Andersson.
Kvinnojouren i Avesta har funnits länge men efter en del oegentligheter riskerade föreningen att bli vilande. Med hjälp av länsavdelningen gjordes en omstart efter att gamla jouren lagts ner några år tidigare. När sen kvinnojouren i Avesta åter hotades med nedläggning tog Katarina Andersson rollen som ordförande.
Hon möter upp tillsammans med Eva Friberg som arbetat i kvinnojouren sedan 2017. Både Katarina Andersson och Eva Friberg jobbar till vardags inom vården, Eva som medicinsk sekreterare och Katarina som sjuksköterska samt medicinskt och socialt ansvarig.
– Våra erfarenheter inom vården är en stor fördel för arbetet inom kvinnojouren. Nu har vi haft utbildning av fyra nya volontärer och vi planerar för fler utbildningar under våren, säger Katarina Andersson.
På frågan vad den nya anställningen innebär för verksamheten svarar hon:
– Vi har mycket på gång och med en person anställd dagtid får vi utrymme till breddad verksamhet. Det är en ren administrativ tjänst och den här kvinnan börjar hos oss på 75 procent i mars.
Katarina konstaterar att de har fått snurr på verksamheten och närmast planerar de för årsmöte.
– Vi har också stort fokus på kvinnodagen 8 mars då vi samlas i Centrumkyrkan. Det gör vi tillsammans med Tjejjouren i Avesta och bjuder in till en kväll med fika, underhållning med mera.
Riksdagsledamoten Maria Strömkvist (S) har arbetat i flera år med kvinnors utsatthet och kommer också att medverka under kvällen.
Kvinnojourer fyller sin funktion, tyvärr kan man tillägga. Våld i nära relationer finns i många olika former och drabbar alla åldrar. Kvinnors utsatthet har också ökat under pandemin.
Hur har covid påverkat er verksamhet?
– Vi har fått fler telefonsamtal och frågor och vi har också haft placeringar i vår jourlägenhet. När det gäller våra telefontider är vi flexibla och försöker alltid att svara. Kvinnor i alla åldrar ringer oss, men yngre tjejer vänder sig till tjejjouren Moa, säger Katarina Andersson och tillägger:
– Jag vet att jouren i Borlänge haft många frågor från gravida under pandemin.
Katarina Andersson och Eva Friberg är glada för att de fått en anställd till jouren, men att de får ta små steg i verksamheten.
– Vi letar fortfarande efter lokal men det faller på hyrorna. Vi klarar inte att både anställa och betala hyra i nuläget. Vi använder oss av ABF-lokalen i den mån det går samt vår jourlägenhet om ingen bor där, säger Katarina Andersson.
Frivillig organisation
I Sverige finns i dagsläget cirka 200 kvinnojourer som ger stöd åt och skyddar utsatta kvinnor och barn, och ungefär lika många skyddade boenden. Enligt socialtjänstlagen har kommunerna en skyldighet att ge stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor och barn.
Kvinnojouren är en frivillig organisation och det är Roks, Riksorganisationen för tjej- och kvinnojourer i Sverige, som är spindeln i nätet. Roks grundades 1984 och sedan dess har organisationen drivit kvinno- och tjejjourer samt skyddade boenden. I över 30 år har man också drivit fram lagförändringar och spridit kunskap om mäns våld mot kvinnor. Roks kämpar för kvinnors och barns rätt till liv fria från mäns våld. Roks kämpar för den ideella kvinno- och tjejjoursrörelsen, som fredar denna rätt.
Källa: roks.se
