Antalet nyfödda minskade stort under 2022 jämfört med tidigare år. Inte sedan 2005 hade det fötts så få barn under ett år i Sverige.
– Den negativa utvecklingen ser ut att fortsätta. Det föddes knappt 25 000 barn under första kvartalet i år. Det är drygt 1 700 färre än första kvartalet 2022, en minskning med 6,5 procent, säger Lovisa Sköld, befolkningsstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.
Inte sedan 2003 har det fötts färre barn i Sverige under årets första kvartal – och då var den totala folkmängden nästan 1,6 miljoner invånare mindre än i dag.
– Trenden pekar nedåt på flera håll runt om i landet. I 178 kommuner föddes färre barn under årets tre första månader än under motsvarande period i fjol. I 25 kommuner är antalet nyfödda det lägsta på hela 2000-talet, vilket är så långt tillbaka vår kvartalsstatistik för kommuner sträcker sig.
I Norberg föddes sju barn det första kvartalet och det är en minskning med nästan 50 procent jämfört med i fjol.
I landet tre största städer är antalet nyfödda hittills i år det lägsta sedan år 2000.
– I Göteborgs kommun har antalet födda barn minskat med 5,3 procent jämfört med första kvartalet i fjol. I Stockholm har det minskat med 4,6 procent och i Malmö med 1,7 procent, säger Lovisa Sköld.
Antalet födda barn under kvartal ett har minskat i 15 av landets 20 folkrikaste kommuner jämfört med i fjol. Mest i Umeå (-19,4 procent), Eskilstuna (-17,4) och Nacka (-11,0).
Summerad fruktsamhet är ett demografiskt mått som visar hur många barn en kvinna i genomsnitt väntas föda under sin livstid. Eftersom det utgår från hur många barn som faktiskt föds så kan det ändras från år till år – och ger därför en bra bild av befolkningsutvecklingen.
I början av 2000-talet steg den summerade fruktsamheten i Sverige. Från 1,54 barn per kvinna år 2000 till 1,98 år 2010. Därefter har det sjunkit. I fjol var den summerade fruktsamheten återigen 1,52 barn per kvinna.
– Den summerade fruktsamheten det första kvartalet i år är 1,47 barn per kvinna. Det är den lägsta nivån vi sett i Sverige sedan åtminstone tillbaka till 1970, säger Vitor Miranda, demograf på SCB.
Om statistiken
Texten bygger på statistik om antal födda levande barn i Sverige. Statistiken för 2023 är preliminär.
Den summerade fruktsamheten är summan av fruktsamheten i varje åldersgrupp. Det vill säga summan av det genomsnittliga antalet födda barn per kvinna i varje åldersgrupp under en given tidsperiod, till exempel ett kalenderår.
Kommunerna där antalet födda första kvartalet 2023 är det lägsta på hela 2000-talet och utvecklingen jämfört med första kvartalet 2022
Antal födda Utveckling (%)
Umeå 287 -19,4
Botkyrka 223 -9,3
Borlänge 108 -13,6
Lidingö 90 -19,6
Vallentuna 66 -8,3
Katrineholm 64 -22,9
Mark 59 -33,7
Kävlinge 56 -21,1
Ekerö 52 -25,7
Ljungby 45 -35,7
Arvika 45 -23,7
Vellinge 44 -52,7
Vetlanda 42 -38,2
Söderhamn 39 -22,0
Knivsta* 34 -43,3
Lomma 34 -37,0
Mora 26 -33,3
Kalix 24 -36,8
Hagfors 15 -44,4
Hofors 14 -30,0
Ånge 11 -42,1
Arvidsjaur 9 -35,7
Norberg 7 -46,2
Robertsfors 6 -33,3
Överkalix 0
*Statistiken om Knivsta kommun är från och med 2003, då kommunen bildades efter en delning av Uppsala kommun.
