Aslan kom till Sverige från Kurdistan 1989 och har bott över hela landet. Att driva restaurang har han haft med sig hela resan.
Efter att ha drivit flera pizzerior och restauranger hamnade han i Krylbo då han och hans barnbarn köpt konditoriet.
– Jag var så trött på all stress. Man blir inte yngre och att slita i kök blir jobbigt, säger Aslan.
Men under pandemin höll det på att gå illa. Alla restriktioner höll på att ta knäcken på det lilla företaget. Stammisarna och den billiga hyran blev det som räddade företaget.
– Vi kunde inte betala skatten och fick inte sälja våra varor. Det var mycket illa.
Efter pandemin blev det mycket bättre och turisterna återvände. Aslan har träffat folk från hela världen. Mest turister som åker tåg men även folk som hört om
konditoriet och åkt dit för att prova de goda smörgåsarna och bakverken.
Det är en tjej från Ukraina som bakar i konditoriet. Hon kom innan kriget men samtalen om de där hemma och krigets fasor är många. Krylbo och alla kulturer som finns där passar Aslan mycket bra.
– Jag trivs i Krylbo. Alla människor från olika ställen och alla historier man hör på caféet. Men det har blivit lite sämre. Mer kriminella och knarket är tillbaka och man känner sig inte lika trygg längre.
Men Alsan tror absolut på Krylbo som samhälle. Närheten till folk och den mysiga stämningen i alla föreningar är mycket bra.
– Alla trevliga människor som kommer hit varje dag på sommaren och dricker kaffe. Vissa är här alla dagar i veckan och många stannar till här på väg till eller ifrån arbetet. Det är trevligt, säger han.
