Som exempel räckte en hel mila bara till att elda i masugnspipan två dygn. För att kola en mila krävdes 120 dagsverken.
Den guidade visningen lockade endast sju personer och mycket berodde säkert på det regniga vädret. De tre tidigare rundvandringarna vid hyttan i sommar hade lockat 30-40 personer, enligt Anna-Karin Fändrik.
– Järnframställningen är en intressant del av vår historia. Den har funnits sedan före Kristi födelse och järnindustrin var rik här i Bergslagen.
Tillgång till järnmalm, vatten och barrskogar var en viktig förutsättning.
Hyttan i Klenshyttan har anor sedan 1600-talet och som guide finns ingen enhetlig historia att berätta, enligt Anna-Karin Fändrik.
– De lärde sig hela tiden nya saker och järnframställningen utvecklades med tiden.
Längst upp på masungspipan fanns masungskransen.
– Där fylldes kol och järnmalm på och eventuellt limsten, det vill säga kalk som tillsattes om järnmalmen var sur.
Det kunde bli 1 000 grader i pipan så det gällde att inte ramla ner.
– Det hände olyckor då hyttan brann och det kan man förstå med tanke på värmen i masugnspiporna. 1920 hände ytterligare en olycka då sex personer omkom och kanske var det en av anledningarna till att hyttan då lades ned, säger Anna-Karin Fändrik.
Förutom att få veta hur järnframställningen gick till fick deltagarna på rundturen även ta del av berättelser om starka kvinnor, barnarbete och skrockfullhet bland arbetarna med mera.
Bergsmanshyttan i Klenshyttan
Bergsmanshyttan i Klenshyttan är ett friluftsmuseum och en del av Stiftelsen Ekomuseum Bergslagen. Här finns välbevarad masugn och rostugn, kalkugn, parkmiljö samt bergsmansgårdar i närheten. Sommartid erbjuds guidade turer men det går också utmärkt att besöka hyttan på egen hand och läsa på informationsskyltar.
Hyttan i Klenshyttan ägs i dag av Ludvika kommun.
Källa: ekomuseum.se
