Men mossa är ju egentligen helt fantastisk, det fick jag se när jag nyligen råkade titta på vad de sände på Kunskapskanalen just då.
Det handlade om mossor och det visades bilder från delar av världen jag själv aldrig kommer att besöka.
I Japan kunde de exempelvis göra helt fantastiska trädgårdar med grön mossa i stället för gräs på marken. Det var som i John Bauers sagovärld och de putsade och skötte om mossan som om trädgården var ett konstverk.
I tv-soffan kunde jag på nära håll och i slowmotion se spännande händelser som jag nog aldrig får uppleva i verkligheten.
Mossan är dessutom antibakteriell och har använts av människan till otroligt mycket. Den har exempelvis använts till att täta mellan timmerstockarna vid husbyggen.
Björnmossa kan användas till att göra små kvastar eller dörrmattor, men också dekorationer som är lika fina när den gröna färgen övergår i brunt.
Och när mossan har blivit torv finns det ytterligare användningsområden, men både mossa och torv är något vi måste vara rädda om.
Mossor och lavar kan oftast plockas fritt för privat bruk, men inte till försäljning, läser jag på nätet.
Vissa mossor kan kräva markägarens tillstånd för att plocka, men det kan ibland vara helt förbjudet, så det gäller att ta reda på vad som gäller.
Programmet om mossa var faktiskt intressantare än jag hade kunnat tro. Och fördelen med att gå efter tv-tablån är att jag ibland upptäcker sånt jag inte visste ett dugg om. Vyerna vidgas och världen blir lite större på det viset.
Hur blir det då när vi mer och mer väljer var vi ska få våra nyheter ifrån? Vi får då kanske bara information om det som stärker det vi själva redan tror på, men därmed missar vi mycket annat. Vi får inte ta del av att det finns andra sanningar.
Det kanske är bekvämt, men tråkigt och skrämmande.
Nej, jag tänker gå efter tv-tablån och fortsätta att bli överraskad!
