Av Sonny
FALUN. Tre läkare och en sjuksköterska från Falun driver nu en forskningsstudie med små barn och deras familjer i fokus.
Målet är att undersöka om tidig potträning kan minska barnens besvär med tarm och blåsa.
– Det här är ett pågående projekt och vi följer dessa barn tills de blir 4 och 7 år, berättar barnläkaren Barbro Hedin Skogman.

Forskningsprojektet zoomar in på om det finns en koppling mellan tidig potträning och positiva effekter för barnets tarm- och blåsfunktion.
Genom att föräldrar informeras om studien på sin barnavårdscentral (BVC) kan de välja att delta tills att barnet är 4 samt 7 år.
– Vi vill undersöka om det finns fördelar med tidig potträning, säger Barbro Hedin Skogman som är barnläkare vid Falu lasarett.
Studien förkortas BABITT – Bowel and bladder function in infant toilet training. I denna deltar 271 barn från sex olika BVC i Dalarna. Dessa är Elsborgs familjecentral i Falun, Falu vårdcentral, Läkarhuset och Vårdcentral Kvarnssveden i Borlänge samt en i Leksand och Mora.
Inom denna får föräldrarna besvara enkäter vid flertalet tillfällen från det att barnet är 2 månader till och med 7 års ålder. I studien undersöks barnen också med ultraljud av tarmen då de är 9 månader samt 4 år.
– Vi är väldigt glada över att så många deltar. Positivt är även att vår dialog med föräldrarna visar att de inte upplever studien som stressande eller pressande, framhåller Barbro.
Tillsammans med kollegorna Anna Leijon, Terese Nilsson och Malin Borgström hoppas hon att det hela ska resultera i kunskapsmaterial för barn och föräldrar.
Hon fortsätter:
– En del av studien tittar på om tidig potträning minskar risken för spädbarnskolik och förstoppning. I dagsläget vet vi inte om det finns ett samband mellan detta.
Tydligare är dock den något oroande utveckling att allt fler barn blir äldre innan blöjan kan skippas. Hos BVC och inom vården noteras samtidigt att barnen som har problem med blåsa och tarm blir fler.
Detta vill forskarkvartetten från Falun försöka motverka.
Studien startades upp 2021 och under hösten inhämtas därav de sista siffrorna för fyraårsuppföljningen. Detta utgör slutskedet för studiens första etapp, och nästa steg fortskrider alltså till dess att barnen är sju år gamla.
Dessutom deltar 436 föräldrar i en webbenkät kallad BABIS-4. När barnen är 4 och 7 år gamla besvarar här föräldrarna frågor gällande deras barn om förstoppning, kisseribesvär och toalettvanor. Även i denna studie undersöks vissa av barnen med ultraljud av tarmen.
Barbro utvecklar:
– Det finns även goda effekter i ett bredare perspektiv. Studien om tidig potträning kan ge ökad kunskap och insikt för både hälsa, ekonomi, klimat och inte minst barnens egna förmåga och självständighet.
Hon ger några konkreta exempel rakt ur vardagen:
– Småbarnsföräldrar köper ju blöjor för cirka 20 000 kronor om året. Här finns pengar att spara om barnet blir van med potta eller toalett tidigare. Dessutom minskar blöjberget och plaståtgången för tillverkningen, vilket är ett bra steg för bättre hållbarhet.
Som ytterligare vinning på ett mänskligt plan framhåller hon barnets ökade "kan själv"-känsla.
– Ja, många blöjor är i dag så mycket mer effektiva jämfört med för 15–20 år sedan. Barnet kan gå runt flera timmar på förskolan utan att ens veta om att man är blöt under byxan. Det fördröjer utvecklingen och barnets möjlighet att stärka sin egen känsla av att klara av pottan eller toaletten, redogör hon.
LÄS MER: Fler artiklar om Falun hittas HÄR.
Praktiskt kan potträningen med ett litet barn gå till som så att man har pottan så nära tillhands som möjligt. När barnet visar tecken på att behöva kissa eller bajsa sätter man barnet på pottan för att göra kopplingen bekant redan tidigt för barnet. För riktigt små barn måste man givetvis hålla i barnet så det sitter tryggt och säkert på pottan, betonar Barbro.
Tidigare i höstas reste Barbro, Anna, Terese och Malin till Wien för att presentera sin forskning. Detta vid en stor konferens inom ESPU (European Society for Paediatric Urology).
– Det var väldigt spännande och gav mycket. Konferensen är riktad till oss som jobbar med detta, berättar Barbro.
Hon summerar med välmenande tyngd på goda förändringar den pågående studien kan ge upphov till.
– En förhoppning är att vi överlag kan nå fram till fler, att så många som möjlligt får kunskap om hur positivt det är att vara tidig och proaktiv i att få barnen blöjfria.