Den 22 november bjuds allmänheten in till en kostnadsfri föreläsning på Vikersvik Värdshus i Smedjebacken. Föreläsarna vill öka kunskapen om psykisk ohälsa och självmord i samhället samt att motverka fördomar och rädsla att göra fel som anhörig eller medmänniska till någon som mår dåligt.
Linda Rutfjäll Dorg är socionom och terapeut och driver Vikersvik Hälsa sedan i maj. Hon har mer än 20 års erfarenhet inom området psykisk ohälsa.
Anna Ekehov driver Annas Livslust, ett företag med fokus på sorgebearbetning.
I Nyföretagarcentrums kvinnonätverk GO for IT, som tidningen skrev om nyligen, fick de idén att börja samarbeta.
– Jag ville göra mer än sorgebearbetning och när jag träffade Linda väcktes tanken på att vi skulle föreläsa tillsammans om psykisk ohälsa och självmord, eftersom vi båda är så öppna om det, berättar Anna.
Enligt henne är det cirka sju till åtta gånger fler som begår självmord än som omkommer i trafiken i Sverige.
– Vi skräms av gängvåld men av alla unga som dödas är det 90 procent som gör det mot sig själva.
Det finns också siffror på att tio barn som är 14 år eller yngre tar sitt eget liv varje år i Sverige och det drabbar alla samhällsklasser, menar Anna.
Linda som har lång erfarenhet av att arbeta med unga i sitt arbete på Bup och som skolkurator värnar extra mycket om att hjälpa barn.
– Man måste satsa mer på förebyggande, att prata om döden redan på lågstadiet och att barn får lära sig hantera sin ångest.
Både Linda och Anna har egna erfarenheter av en nära anhörig som begår självmord. Linda var 23 år när hennes mamma tog sitt liv.
– Vi pratade aldrig om att hon skulle vara självmordsbenägen, hon var bipolär men hade länge haft koll på sin medicinering.
Men en sommar blev mamman deprimerad och familjen försökte prata med henne, men hon vägrade att säga hur illa det var.
Linda berättar hur skamfyllt det var att ha en mamma som tagit sitt liv.
Annas man var sjuk i många år och hon var länge rädd att han skulle göra detsamma, vilket också hände till slut.
– Jag hade inte verktygen att kunna se tecknen och rädda honom, men om jag haft den kunskap jag har i dag kanske chanserna varit större.
Båda har sett hur en persons psykiska ohälsa påverkar hela familjen som blir medberoende. Och hur tabubelagt det är att prata om det, speciellt vad gäller självmord.
Linda och Anna har medvetet valt att använda ordet självmord i stället för suicid, för att vara tydliga med vad de pratar om.
De vill öka kunskapen och på så vis bryta stigmat, som bland annat handlar om en negativ attityd mot människor med psykisk ohälsa.
– Psykisk ohälsa är i mångas ögon lika med svaghet och det är därför lätt att bli rädd för att bli dömd, vilket gör det svårare att prata, säger Linda.
Linda och Anna planerar att vända sig till företag, organisationer och verksamheter där människor träffas återkommande. De vill öka kunskapen och ge verktyg som att våga fråga hur en person mår exempelvis.
– Många tror att man inte ska väcka den björn som sover, att en person tar livet av sig för att man pratar om det, men det är precis tvärtom, förklarar Linda.
Genom föreläsningar hoppas de kunna nå ut till många med evidensbaserad kunskap, det vill säga det som forskningen kommit fram till, men också att berätta om sina personliga erfarenheter.
– Helst ska ingen behöva gå igenom det vi gått igenom. Förutom det psykiska lidandet som drabbar personer med psykisk ohälsa och den övriga familjen kostar det också samhället miljarder kronor varje år, säger Linda och Anna.
