De stöttar tjejer och unga kvinnor

Av Karin Diffner

BORLÄNGE. När unga tjejer går in i sitt första kärleksförhållande vet de inte alltid hur en sund relation ska vara. Då riskerar en del att utsättas för olika typer av våld – utan att riktigt förstå det.
– Vi hjälper dem att sätta ord på vad de varit med om och kan informera om deras rättigheter, säger jourtjejerna på Tjejjouren Dalia i Borlänge.

Tjejjouren Dalia har under årets första sju månader haft över 350 samtal med tjejer och unga kvinnor via chatt. Precis efter skolstarten, den 23 augusti, satsar jouren på en maratonchat mellan klockan 18 och 22.

– Det händer mycket runt skolstarten, både bra och dåligt, säger Elin Henriksson.

Vi träffar henne och två andra av de ideella jourtjejerna som regelbundet samtalar med de stödsökande. Alla som kontaktar Dalia är helt anonyma, men jouren registrerar ändå en del statistik. Många av de sökande har varit utsatta för våld.

– Det är vanligast att någon i familjen är förövare och därefter kommer partnern. Och den vanligaste platsen är i hemmet, berättar Amanda Rappendal.

Hon har varit engagerad sedan 2019, tidigare anställd men sitter nu i jourens styrelse och arbetar ideellt som jourtjej.

– Jag blev motiverad efter metoo-rörelsen och ville engagera mig, säger hon.

För Elin Bustad kom engagemanget efter hennes egna erfarenheter av psykisk ohälsa.

– Jag ville ge tillbaka och sträcka ut en hand till dem som behöver, förklarar hon.

Jourtjejerna går en tre dagar lång grundutbildning tillsammans med Kvinnojouren. Därefter tar de på sig att chatta minst en gång i månaden. Ofta är de två-tre som sitter tillsammans och chattar med några olika tjejer.

– Det är bra för då kan vi bolla med varandra för att ge det bästa stödet, både till tjejerna och till oss själva, säger Elin H.

De som kontaktar jouren mår dåligt och behöver prata med någon. Ofta framkommer det att de utsatts för våld i olika former.

– Det finns många sorter: fysiskt, psykiskt, sexuellt, digitalt, ekonomiskt, latent, räknar Elin upp.

Vad är latent våld?

– Att man till exempel hör på någons steg i trappan att han är arg, svarar Amanda.

– Och då vet man att något kommer att hända, att "då brukar jag få stryk sen".

Amanda betonar att jourtjejerna inte är några psykologer och varken kan eller ska lösa någon annans problem.

– Vårt uppdrag är att lyssna, att hjälpa tjejerna att hjälpa sig själva och ibland vägleda dem vidare.

Och de tycker de tre att de lyckas med.

– Ja, vi får mycket respons. Man känner att man bidrar, många tackar för ett fint stöd och det ger otroligt mycket, säger Elin H.

Som anhörig eller vän till någon som mår dåligt kan det var svårt att veta vad man ska göra. Jourtjejerna tycker att det är svårt att ge några allmängiltiga råd, men är överens om ett: Våga fråga!

– Man kan säga att man ser att något har hänt, att man är orolig och att man finns där – när personen vill prata, säger Amanda.

Hennes och kollegornas erfarenhet av samtalen visar att tjejerna tycker att ingen märker hur de mår.

– Det är bättre att vara lite dryg än att inte uppmärksamma det man ser. Att säga: "Jag finns här om du vill prata senare" kan vara en dörröppnare.

Fotnot: Chatten nås på tjejjourendalia.se på söndagarna 17–19 och på onsdagar 13–15 och vänder sig i första hand till tjejer och kvinnor upp till 25 år. Kvinnojouren för äldre kvinnor har också en chatt söndagar 17–19 på kvinnojourenborlange.se eller kan nås på telefon 0243-814 04.

Tecken på sexuellt våld

Har någon gjort något sexuellt mot dig...

– som inte kändes okej?

– genom att tjata eller hota?

– som du inte ville?

– som ni inte var överens om?

– när du sov eller var full/drogad?

– i utbyte mot saker eller pengar?

– när du var barn eller mycket yngre än hen?

– genom att lura eller utnyttja dig?

– som varit våldsamt?

Källa: Tjejjouren Dalia

Partnervåldsvarnare

Här är varningstecken för att du befinner dig i en våldsam relation:

– Vad du än gör blir det fel.

– Det känns som att du aldrig kan slappna av.

– Hen säger elaka saker om dig eller anhöriga.

– Du får inte prata med vem du vill.

– Du måste meddela var du är eller bli skjutsad.

– Du får inte ha på dig vad du vill.

– Du får inte hantera dina egna pengar eller saker.

– Du tjatas eller tvingas till sex.

– Hen kastar eller har sönder saker.

– Du blir utsatt fysiskt; knuffad, biten, slagen, inlåst eller liknande.

– Du är rädd för vad som ska hända om du lämnar förhållandet.

Källa: Kvinnojouren