BORLÄNGE 2025-02-18 KL. 10:18

Cancern gav Britta mod till sitt livs äventyr

Av Karin Diffner

BORLÄNGE.
För några månader sedan kunde hon knappt ta sig till toaletten på grund av cancerbehandlingen. Nu ska Britta Backlund åka 130 mil på skidor.
– Livet kan ta slut tidigare än man tänkt och därför är det viktigt att ta vara på nuet, säger hon.

Cancern gav Britta mod till sitt livs äventyr
Efter att ha fått återfall i bröstcancer bestämde sig Britta Backlund för att genomföra sin dröm: Att åka 130 mil på skidor genom hela svenska fjällkedjan. Nu ger hon sig av tillsammans med Jesper Osterman. Foto: Karin Diffner

För ett halvår sedan var Britta mitt i cellgiftsbehandlingen. Nu ska hon dra iväg 130 mil på skidor. Foto: Privat
För ett halvår sedan var Britta mitt i cellgiftsbehandlingen. Nu ska hon dra iväg 130 mil på skidor. Foto: Privat

Britta Backlund och Jesper Osterman kommer ut i Brittas lilla trädgård. Februarisolen värmer så smått och vi börjar med fotografering.

– Vi har inga skidor som kan vara med på bild för all utrustning är redan skickad, berättar Britta.

Om bara några dagar ska de två börja sitt livs äventyr; att på skidor ta sig de 130 milen från Grövelsjön till Treriksröset.

– Det ska bli fantastiskt att få uppleva hela den svenska fjällkedjan, säger Jesper.

Ryssmössorna kommer väl till pass när Jesper Osterman och Britta Backlund ska ta sig de 130 milen från Grövelsjön till Treriksröset. "Det mesta av utrustningen har vi skickat iväg", säger Britta. Foto: Karin Diffner
Ryssmössorna kommer väl till pass när Jesper Osterman och Britta Backlund ska ta sig de 130 milen från Grövelsjön till Treriksröset. "Det mesta av utrustningen har vi skickat iväg", säger Britta. Foto: Karin Diffner

Han och Britta har varit vänner och arbetskamrater på LC-Tec i 15 år. De delar intresset för idrott och friluftsliv och har i många år drömt om att åka Vita bandet. Men det har hittills inte gått att genomföra med tanke på deras jobb och respektive barn.

Men när Britta fick bröstcancer för andra gången i fjol bestämde de sig.

– Man vet inte vad som händer. Om ett par år kanske jag inte kan göra det här längre, säger hon.

Första gången bröstcancern slog till var Britta småbarnsförälder och orienterare på landslagsnivå.

– Det var en väldig chock att drabbas av en så allvarlig sjukdom som 33-åring, säger hon.

Hela det vänstra bröstet opererades bort och en behandling med cellgifter tog vid. Efter sex år var Britta färdigbehandlad och för varje år som gått sedan dess har hon trott att risken för återfall blivit allt mindre.

Men i januari i fjol upptäckte hon en knöl på samma sida, där hon inte längre hade ett bröst.

– Så man kan inte vara säker även om man tagit bort bröstet, konstaterar hon.

– Därför är jag glad att jag inte satt dit ett nytt bröst. Då hade det blivit svårare att upptäcka knölen.

I många år har Jesper och Britta drömt om att åka Vita bandet. Efter att Britta i fjol för andra gången genomgått en cancerbehandling bestämde de sig för att göra det. "Det är viktigt att ta vara på nuet", säger hon. Foto: Karin Diffner
I många år har Jesper och Britta drömt om att åka Vita bandet. Efter att Britta i fjol för andra gången genomgått en cancerbehandling bestämde de sig för att göra det. "Det är viktigt att ta vara på nuet", säger hon. Foto: Karin Diffner

Nu började ännu en svår tid med två operationer, fem månaders cellgiftsbehandling, strålning och anti-östrogenmedicinering.

– Det var jobbigare den här gången eftersom jag visste hur oerhört tufft det är med cellgiftsbehandling.

Men genom att hela året ha målbilden att åka Vita Bandet klarade Britta den kämpiga behandlingen. Så fort hon kunde började hon träna för att försöka ta sig tillbaka till samma höga nivå hon hade före cancern.

– Men det är ändå inte säkert att kroppen klarar 130 mil på skidor, säger Britta.

– Om vi måste bryta så fortsätter vi där vi var nästa år, fortsätter Jesper.

Cancerbehandlingen har inneburit en hel del biverkningar. Bland annat har Britta drabbats av polyneuropati som ger henne stark smärta under fötterna.

– Så nu håller jag på att undersöka om jag kan ha några sulor som lindrar det, berättar hon.

En sådan här låda ska räcka i tolv dagar. Det finns sex lådor utplacerade på olika depåer efter vägen. Foto: Karin Diffner
En sådan här låda ska räcka i tolv dagar. Det finns sex lådor utplacerade på olika depåer efter vägen. Foto: Karin Diffner

Äventyret som börjar den 15 februari har krävt månader av förberedelser och planering. Jesper och Britta har till exempel packat 300 måltider i lådor som de ska kunna hämta på sex platser efter vägen.

De har noga räknat ut vilka sträckor de ska avlägga under varje dag av deras tio veckor långa äventyr.

– Det blir två och en halv mil om dagen ungefär.

Under färden ska de turas om att dra en pulka med 50 kilos packning och bära en ryggsäck som väger 15 kilo. De kommer att tälta för det mesta men också bo i stugor och till och med någon gång på hotell.

– I Åre kan man ju ta en pizza och en öl också, säger Jesper med ett leende.

Jesper och Britta har lagat, torkat och vacuumförpackat massor av måltider som den här: Pasta med broccoli och ädelost. Foto: Karin Diffner
Jesper och Britta har lagat, torkat och vacuumförpackat massor av måltider som den här: Pasta med broccoli och ädelost. Foto: Karin Diffner

Mobiltäckning kommer de bara ha ibland och tv-tittande är uteslutet. Som förströelse har de med några spel och korsordstidningar.

– Vi kommer nog att ha att göra ändå. Att sätta upp tältet tar en timme och så behöver vi säkert sova tio timmar per natt, säger Jesper.

– Man sover aldrig så bra som på fjället, utbrister Britta.

Tror ni inte att ni kommer slita på varandra?

– Vi känner varann väl och litar på varandra. Det viktiga är att man fattar beslut tillsammans och att båda är lika trötta när vi kommer fram varje kväll, säger Jesper.

Vad är det värsta som kan hända?

– Att man skadar sig och bryter ett ben i vildmarken, men vi har nödsändare.

Snöstormar då?

– De får man vänta ut i tältet.

Vad ser ni mest fram emot?

– Helheten. Att uppleva något nytt under tio veckor och se hur man reagerar det är en kul utmaning, svarar Jesper.

– Att vila upp huvudet, komma ifrån allt brus i vardagen och bara koppla av, svarar Britta.

Äventyret har krävt månader av planering av rutt, utrustning och proviant. Den 15 februari ger Jesper och Britta sig av från Grövelsjön och beräknar att de är framme vid Treriksröset den 22 april. Foto: Karin Diffner
Äventyret har krävt månader av planering av rutt, utrustning och proviant. Den 15 februari ger Jesper och Britta sig av från Grövelsjön och beräknar att de är framme vid Treriksröset den 22 april. Foto: Karin Diffner

Under sitt äventyr kommer de också att samla in pengar till Bröstcancerfonden.

– Det känns fint att få göra det. Jag vet hur mycket forskningen betyder och vad den gått framåt under de 17 år mellan jag fick cancer första och andra gången, säger Britta.

Den som vill bidra till insamlingen kan göra det på instagramkontot rosavitabandet.

Den 22 april beräknar Jesper och Britta att nå Treriksröset.

– Nu längtar vi efter att ge oss iväg, säger Britta.

Vita bandet

Fjällfararnas Vita band är ett äventyr som går ut på att ta sig de 130 milen mellan Grövelsjön och Treriksröset på skidor.

Cirka 20-30 personer åker Vita bandet varje år.

Varje år delas ett stipendium ut till en deltagare som består av startavgift och rabatter på boende och utrustning. I år fick just Britta Backlund det.

På somrarna finns ett motsvarande äventyr som kallas Gröna bandet.

Fakta/Britta Backlund

Ålder: 51 år.

Bor: I Borlänge.

Familj: Ett utfluget barn.

Yrke: Processchef.

Intressen: Träning, friluftsliv, vänner och resor.

Fakta/Jesper Osterman

Ålder: 53 år.

Bor: I Falun.

Familj: Två utflugna barn.

Yrke: Utvecklingschef.

Intressen: Jobbet och friluftsliv.