Även innan industrialismen åt man korv, gröt, knäck och lutfisk. Julskinkan däremot blev populär först under 1900-talet. Desto mer var det av korv, sylta, grisfötter och grishuvud.
– Man hade egna djur på gården som man slaktade i juletider och då kunde man göra syltor och korvar. Julen var den tid när alla förråd var fulla med mat.
Ett viktigt inslag på julbordet var, liksom i dag, brödet. Det kunde vara vörtbröd, tunnbröd, hårt bröd, siktbröd, ärtbulle och saffransbröd. Namnet på tunnbröden skiljde sig åt beroende på var de bakades.
– De hade lokala namn. I Leksand och Djura säger man tullt, i Västerdalarna tyta och i Rättvik tuttul. Att det har många olika namn betyder att tunnbrödet var ett viktigt bröd.
Till skillnad från andra dagar på året åt man alltid färskt bröd på julen. Julbaket kunde ta flera dagar och man gick ofta ihop och bakade tillsammans.
Anna-Karin säger att traditionen lever kvar än i dag. På många gårdar runt exempelvis Siljansbygden och i Västerdalarna finns bagarstugor.
– Det är en tradition att man bakar i bagarstuga. Antingen att man går ihop och hyr den lokala bagarstugan eller att man har en egen på gården. Om man inte bakar i den annars, så gör man det just till jul.
Till brödet hade man messmör, gammelost eller bara smör, vilket ansågs som otroligt värdefullt.
– På sommaren var smöret fäbodens guld, det såldes av fäbodkullorna. Ost och smör gav välbehövliga kontanter.
På julafton byggde man upp brödet i en pyramidliknande hög. De stora bröden längst ner och de mindre högre upp. Brödhögen kunde avslutas med det sötaste brödet, saffransbröd, och ett äpple på toppen.
– Förr var brödhögen viktig. I bröden var det mycket socker, fett och sirap. På julen skulle överflödet gynnas.
Har du själv någon brödfavorit på julbordet?
– Jag tycker man ska ha ärtbröd. Det är ett bröd som man bakar på bland annat ärtmjöl. Det har en annorlunda, säregen smak.
Ärtbulla (Dalarnas landskapsbröd)
• 50 gram jäst
• 375 g margarin
• 1 l mjölk
• 1 ½ dl ärtmjöl
• 250 g strösocker
• Ca 2 l vetemjöl
Smält margarinet, häll i mjölken och låt allt bli ljummet. Smula sönder jästen i en degbunke och rör den flytande med lite av degspadet. Häll på resten av degspadet. Tillsätt ärtmjöl, socker och vetemjöl
lite i sänder och arbeta degen kraftigt. Ta inte i för mycket mjöl. Degen ska vara lösare än vanlig vetedeg. Låt jäsa till dubbel storlek. Arbeta upp degen på bakbordet och dela den i 15 bitar. Rulla
dem till runda bullar. Kavla sedan ut dem till tunna runda kakor med kruskavel. Mjöla under så att degen inte fastnar på kavel och bord. Borsta kakorna med borste så att överblivet mjöl försvinner.
Lägg kakorna på smorda plåtar och grädda dem helst i vedeldad bakugn annars genast i 250° cirka 10 minuter. Borsta kakorna och låt dem kallna mellan bakdukar.
