För att visa hur stort behovet är gör TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, regelbundet insatser mot kommuner. De vill visa fördelarna med att ha en gymnasial transportutbildning på orten. Enligt förra skolledarrapporten, som presenterades i våras, fick 82 procent av eleverna jobb direkt efter godkänd examen förra året.
– När politikerna ser den ekvationen, och förstår hur många som går direkt från gymnasiet ut i arbetslivet, är det lättare att prata om fler platser, påtalar Sigalit Slutbäck.
I början av 2023 var behovet av lastbilschaufförer tillbaka på samma höga nivåer som 2018. Under 2022 uppgav 55 procent av företagen sa sig ha svårt att hitta förare.
– Även med de utmaningar vi har i samhället, med inflation och oroligheter, ser vi inga tecken på nedgång, tvärtom. Det är stor brist på arbetskraft i hela transportbranschen, och inte bara i Sverige utan i hela Europa, säger Sigalit Slutbäck.
Det är dock ingen brist på intresse från landets unga enligt TYA:s färska skolledarrapport. Läsåret 2022/2023 var det 4 363 förstahandssökande till drygt 2 300 platser, vilket höjer betygskraven.
– Det är glädjande att så många vill bli lastbilschaufförer. Samtidigt är det problematiskt när betygskraven ökar och många som skulle kunna bli fantastiska lastbilschaufförer inte kommer in på utbildningen, säger Sigalit som vill se fler utbildningsplatser i Sverige.
Allt fler tjejer söker sig till transportprogrammet. Läsåret 2022/2023 antogs 762 tjejer totalt, jämfört med 700 läsåret innan. Riksgenomsnittet i årskurs två är 33 procent kvinnliga elever, alltså drygt var tredje elev.
