Brandförsvaret allt snabbare medan ambulansen dröjer

Av Sara Flodin

SMEDJEBACKEN. Responstiden, den tid det tar från ett 112-samtal till att Smedjebackens brandkår är på olycksplatsen, har kortats ner i Smedjebackens kommun. Däremot tar ambulansen allt längre tid på sig för att komma fram vid utryckning.
– Det är oerhört glädjande att satsningen gått åt rätt håll, kommenterar räddningschef Peter Danielsson brandkårens utryckningstid.

Under 2023–2024 låg responstiden på 15,2 minuter och i år ligger motsvarande tid på 11,7 minuter. I och med dessa siffror börjar Smedjebackens kommun närma sig siffror som gäller för riket i stort.

– I de siffrorna ligger alla större städer där det är väldigt nära till en station jämfört med oss, klargör Matilda Kilström (S), vice ordförande i kommunstyrelsen.

Styrkeledare Kristoffer Andersson tror att anledningen till att responstiden kortats har att göra med att styrkeledaren, sedan sommaren 2024, kör ett enklare utryckningsfordon, FPI, dygnet runt.

– Det är en lättare variant av brandbil som åker direkt till olycksplatsen, förklarar räddningschef Peter Danielsson.

Fordonet är en Ford Ranger av pick up-modell som är enklare utrustat för en snabb insats. I bilen finns pulversläckare samt släckgranat.

– Men vi har inget vatten, förklarar Kristoffer.

Räddningschef Peter Danielsson konstaterar att deras styrka ofta är före ambulansen på olycksplatsen. Foto: Dreamstime

Peter Danielsson räddningschef på brandkåren i Smedjebacken. Foto: Sara Flodin

Dessvärre tar dock ambulansen allt längre tid på sig vid utryckning till Smedjebacken. Detta enligt de senaste siffrorna från SOS Alarm som Newsworthy granskat. Enligt dessa tar det 20 minuter och 49 sekunder från att samtalet når 112 till att ambulansen är på plats i Smedjebacken, vilket är 20 sekunder långsammare än året innan. Tiden är en mediantid för alla kommunens prio 1-larm mellan 1 juni 2024 och 31 maj 2025. Jämfört med för cirka 15 år sedan är väntetiden runt en och en halv minut längre och Smedjebacken tillhör de kommuner i Dalarna som får vänta längst på ambulansen. Längst är dock väntetiden i Hedemora kommun: 23 minuter och 11 sekunder. Snabbast framme var ambulansen i Avesta, där responstiden låg på 12 minuter och 19 sekunder under den förra mätperioden.

Hur påverkar det er att ambulansen dröjer?

– Det påverkar på så sätt att vi är själva under längre tid utan professionell medicinsk personal. Vi har en utbildning i första hjälpen och akut omhändertagande, men vi kan inte det ambulanspersonalen kan eller köra personer för att få sjukvård, svarar Kristoffer.

– Är det många larm nedanför Söderbärke är det klart att tiderna blir längre, svarar styrkeledaren som konstaterar att stationen ligger långt norrut i kommunen.

Utöver lagen om skydd mot olyckor har räddningstjänsten i Smedjebacken ett uppdrag mot Regionen enligt IVPA, I väntan på ambulans, att göra en uttryckning vid hjärtstopp.

– Blir det ett hjärtstopp i bygden får vi larmet och kan åka iväg och ta hand om patienten tills ambulansen är på plats, förklarar räddningschefen Peter Danielsson och att de på så sätt täcker upp för ambulansens brister. Men han ser gärna att även ambulansen kortar ner sina responstider.

Utöver räddningstjänsten finns även SMS-livräddare som får larm om hjärtstopp samtidigt som ambulansen.

– När vi får ett hjärtstopp centralt i Smedjebacken är ofta SMS-livräddare först på plats, sen kanske vi kommer om vi fått larmet och därefter ambulansen, berättar Peter, men det är inte alltid som brandkåren får dessa larm.

Läs mer: Efterfrågan på kaminer med kokplatta ökar

En civil insatsperson kan släcka en påbörjad eld. Foto: Dreamstime

I kommunen arbetar även civila insatspersoner. Civila insatspersoner är utbildade för att ta hand om den inledande fasen under en olycka och att avbryta skadeförloppet.

– Ofta handlar det om att bara finnas till för den som är chockad. Att vara med om en olycka kan vara det mest traumatiska den drabbade varit med om, nämner Kristoffer.

Civila insatspersoner är utrustade med pulversläckare samt ett sjukvårdskit. Styrkeledaren tycker att de har gjort stor skillnad för räddningstjänsten.

– De gör stor nytta. Jag träffar rätt ofta på dem, förklarar han och att de då är på plats innan brandkåren.

– Framför allt när vi är mot Söderbärke och vi har långt att åka, nämner Kristoffer och att insamlande av information är en superviktig uppgift för de som är civila insatspersoner.

– Det viktiga är kanske inte att tömma sin pulversläckare, utan att se till att vi får rätt information, påtalar brandmannen och att räddningstjänstens insats då kan gå snabbare.