Egentligen heter han Anderslars Axel Eriksson efter gården han växte upp på i gamla Barkargärdes by. Numera bor han och hustrun Margareta tvärs över gatan, Anders Lars gata, och är lite smått irriterade över att de två namnen blivit särskrivna på skylten.
– Men det är ingen idé att protestera, konstaterar han och hustrun över en kopp kokkaffe.
När Axel föddes 1947 fanns inga vägskyltar i området.
– Det var ju en bondby med bara små kostigar. Det fanns någon mindre bondgård. Annars bodde det bara järnbruksarbetare här.
Backen upp till hans föräldrahem kallades Anderslarsbacken efter en tidigare hemmansägare. Längre bort på det som i dag är Bonsåkersgatan fanns några gårdar som kallades Skävegårdarna efter de många inflyttade från grannorten.
– Min farfar kom också från Stora Skedvi och köpte Anderslarsgården 1902, berättar Axel.
Den största skillnaden jämfört med dagens Barkargärde är att byn var mycket mindre. Gränsen för byn i väster gick ungefär vid nuvarande Bybergsgatan. På andra sidan gatan började då Domnarvets by.
– Den byn var betydligt större än vad som räknas till Domnarvet nu.
Antalet hus i gamla Barkargärdes by var ungefär lika många som i dag. Däremot bodde det fler personer där eftersom familjerna i regel var större och eftersom det ofta bodde en familj till i varje hus som hade övervåning.
I byn fanns också Barkargärdes skola där Axel gick i första och andra klass. Efter årskurs två väntade Domnarvets skola som i dag är lägenheter på gamla sågverksområdet och Hönsarvets skola (nuvarande Domnarvets skola).
En stor skillnad mot i dag är antalet näringsidkare. På en sträcka av cirka 500 meter efter Faluvägen fanns tio olika verksamheter. På Nordströms verkstad tillverkades det till exempel rakblad med namnet Doma och i en butik för ”korta varor” sålde Kerstin och Inga underkläder, berättar Axel.
Det fanns både bil- och cykelverkstad och inte mindre än tre livsmedelshandlare: Selims livs, Konsum och Runes livs.
– Och så hade vi Svenssons bageri som var känt för sina munkar, källarfranska och siktkakor.
En frisör fanns också, Sven Jonsson, som var omtalad för att han hade så bråttom när han klippte gubbarna.
– Han kallades ”Raketen” för att han tog ett varv runt månen på dem som hade flinten framme, säger Axel och skrattar.
Nu var det länge sedan man kunde gå och handla på Faluvägen då butikerna och dess personal försvunnit en efter en. Axel gläds åt minnena av dem men sörjer inte förändringarna.
– Nej, man kan inte stoppa tiden.
Vad Axel berättar i den här artikeln är bara en bråkdel av minnen från uppväxten och av vad han fått höra av andras berättelser.
– Han har ett otroligt minne och jag har sagt åt honom att skriva ner allt, säger Margareta.
Om hågkomsterna från förr ska bli nedskrivna eller inte är inget som Axel bestämt än. Men klart är att det är berikande att kunna uppleva både då- och nutid.
– Jag kan än i dag se framför mig hur jag cyklar genom byn när jag nyss hade lärt mig cykla på min Nordstjernan-cykel. Då kommer minnena av vad folk gjorde, sa och hur de var klädda, säger Axel.
Hur trivs du i byn i dag?
– Det har alltid varit bra här. Lugnt, skönt och nära både skogen och stan.
Axel Eriksson
Ålder: 75 år.
Bor: I Barkargärde.
Familj: Margareta, 78, Anna, 50, och Mats, 48.
Yrke: Pensionerad entreprenör.
Intressen: Sommarstugan och skogen i Valsan.
Förklaring till kartan
Kartan föreställer Barkargärde med omnejd i dag. Axel har prickat ut några av de platser och verksamheter som fanns när han växte upp:
1: Runes livs.
2: Konsum.
3: Barkargärdes skola.
4: Svenssons bageri.
5: Butik för korta varor (sålde underkläder).
6: Sven Jonssons frisersalong.
7: Nordströms verkstad (tillverkade rakblad).
8: Hultmans cykelverkstad.
9: Selims livs.
10: Renströms bilverkstad.
Så hette det då
A: Domnarvets by.
B: Barkargärdes by (inom den streckade linjen).
C: Yttre Hönsarvet. Här fanns förr jordbruksmark som, enligt Axel, getts i ersättning till de personer som hade fått lov att flytta från området där Östra porten ligger i dag när järnverket expanderade. De fick i stället bo i Domnarvet men där hade de ingen mark att odla.
D: Österäng. Nuvarande Savelgärde. Här fanns en bondgård och sju mindre hus inklusive den så kallade ”luffarbaracken” som låg nära Islingbyvägen.
Kuriosa-namn
e: Gethälla. Så kallades den lilla skogskullen mellan Bybergsgatan och Bonsåkersgatan.
f: Bäckebacken. Slänten mellan nuvarande Hönsarvsgården, återvinningsstationen och Faluvägen.
g: Sjöborgs hagar. Det lilla skogsparti som kantar första delen av Bybergsgatan.
h: Skävegårdarna. En handfull hus dit många hade flyttat från Stora Skedvi.
