En orolig omvärld har inneburit att Sverige militära försvar rustar på ett sätt som inte förekommit på många år. Men hur klarar Sverige och Dalarna det civila försvaret om krisen eller kriget kommer? Det är en samhällsfunktion som måste fungera.
Nyligen bjöd Länsstyrelsen i Dalarna in representanter från kommuner, regionen, näringslivet och civilsamhället till att diskutera utvecklingen av det civila försvaret i Dalarna.
Det var två dagar på Hotell Galaxen i Borlänge som bjöd på viktiga insikter.
Men frågan är om allmänheten förstår vikten av att ha ett bra civilförsvar?
Landshövdingen Helena Höij inser att det är en viktig fråga.
– Vi är lite invaggade i att om det krisar till sig så kommer det militär som hjälper till med att bekämpa bränder eller översvämningar. Men det vi pratar om nu, i värsta fall ett beväpnat angrepp, då vänds hela den logiken.
– Då måste vi i civilsamhället ha en fungerande beslutsstruktur, en fungerande samverkansstruktur och att vi kan upprätthålla livsmedelsförsörjning samt hälso- och sjukvård. Då är det personer som äldre, sjuka, personer och funktionsvariationer som resurserna ska gå till.
Helena Höij fortsätter:
– Jag och många andra, som är relativt friska och starka måste kunna sköta sig själva. Det finns ingen att ropa på. Där har vi en fortfarande en liten uppförsbacke. Man tänker att någon annan kan hjälpa mig.
Helena Höij menar att utvecklingen i Ukraina har bidragit till att allmänheten i Sverige ser vikten av ett bra civilförsvar. Där fungerar samhället i stort, trots att funktioner som exempelvis telefoni, internet, ström och liknande kan bli utslagna efter ett bombangrepp. Efter några dagars paus i samband med reparationer fungerar detta igen och samhället rullar på.
– Men att därifrån förstå att det berör mig, där har vi kanske en liten väg att gå, menar Helena Höij och nämner att i Dalarna finns ett insynsråd hur länet ska inrikta det civila försvaret.
Där finns bland annat representation från näringslivet samt organisationer som företräder utsatta persongrupper i samhället.
I vintras, i samband med Rikskonferensen Folk och Försvar, sa civilförsvarsministern Carl Oskar Bohlin: “Det kan bli krig i Sverige”. Ett uttalande som skapade mycket stor oro bland många äldre, barn och funktionsnedsatta.
Var går gränsen för att en kommunikation om risken för krig skapar onödig stor oro?
– När du har en information om vad som måste göras, måste man också ha ett svar på frågor. Vi måste kunna ge kunskap i förhållande till det ansvar man kräver. Men man kan inte undanhålla information, svarar Helena Höij.
