Inte nog med att antalet bluff-mejl och sms med falsk avsändare ökar. Även manipulerade videoklipp, så kallade deepfakes, blir allt vanligare.
Just deepfakes var ett av de problem som togs upp då it-företaget Atea och dess samarbetspartner höll utbildning för 145 Dalaföretag på Galaxen.
Peter Mann som är informationssäkerhetskonsult berättar att flera kända personer blivit utsatta, bland annat Ukrainas president Zelenskyj.
– Det var i början av kriget som ett falskt klipp spreds där han uppmanade alla ukrainare att lägga ner vapnen, men som tur var så var klippet rätt så dåligt gjort, säger Peter Mann.
Under konferensen visade han själv en bild på Ulf Kristersson. Deltagarna fick se hur var och en själv kunde styra statsministerns miner och rörelser genom sina egna. Gapade deltagaren framför kameran, så gjorde även Kristersson det.
– Och det här är ett enkelt program som jag har laddat ner gratis från nätet, förklarade Peter Mann.
Enligt Sanna Nyberg, företagets platschef i Dalarna, finns det säkerhetssystem som kan upptäcka den här typen av fuskfilmer. Det är något företag som till exempel nyhetsredaktioner kan använda.
– Men än så länge kan man oftast se att det är fake. Ser det märkligt ut så är det oftast något fel, säger hon.
Att gemene man skulle bli förvanskade i ett videoklipp är inget man behöver oroa sig för, menar Nyberg. Däremot måste man vara uppmärksam på att inte bli lurad av klipp där kända personer gör något eller uttalar sig.
– Utmaningen är när det sprids deepfakes på stora makthavare i världen. Då kan det bli riktigt olyckligt, säger hon.
Sanna Nyberg uppmanar att alltid vara källkritisk när det gäller vem avsändaren till klippet är.
– Man bör fundera över vem som står bakom klippet och vad den har att vinna på det.
Hon menar att även vänner och trovärdiga källor kan ha råkat dela ett klipp eller till och med blivit hackade.
Hennes kollega Peter Mann fyller i:
– När ett klipp sprids i sociala medier kan det lätt bli en sanning i andra eller tredje led. Då måste man också fråga sig om innehållet är relevant och trovärdigt.
Fakta/Falska videoklipp
Deepfakes kallas de manipulerade videor som används i bedrägerisyfte eller för att påverka i en fråga.
I dessa klipp har bedragaren använt bilder för att få en känd person att säga eller göra något helt annat än vad han eller hon egentligen gör.
Fakta/Varningssignaler
Några varningssignaler för falska videoklipp är att:
– klippet har suddiga konturer runt ansiktet.
– tal och munrörelser inte stämmer överens.
– personen gör konstiga eller onaturliga blinkningar.
– kroppsspråket känns oäkta.
