Christina Staberg är världsarvssamordnare vid Falu kommun. Tillsammans med länsstyrelsens länsantikvarie Fredrik Sandberg ger hon en inblick i statusrapporten för Världsarvet Falun.
Hur mår Faluns historietunga och internationellt omtalade världsarvsdomäner?
Överlag bra, enligt lokal expertis inbegripna med utvärderingsarbetet.
Generellt slitage i form av vardagslivets självklara närvaro och turismens påverkan beskrivs som fullt hanterbart.
– Ja, det finns plats och kapacitet för fler besökare här. Slitage är annars något som drabbat flera andra världsarv väldigt hårt, men det är inget problem i Falun i dag, säger Christina Staberg.
– Dock gäller det att vi arbetar proaktivt i frågor som dessa, utvecklar hon gällande framtidsfokus i ämnet.
Den nya rapporten till Unesco (Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur) är en diger historia.
Sedan november 2022 har denna ägnats gott om tid och resurser av för Falun adekvata grupperingar i ämnet.
Svaren bildar en Falubaserad rapport som sedan också landar hos Riksantikvarieämbetet.
Fredrik Sandberg förklarar att Världsarvet Falun bland annat står står under vakande öga från Världsarvsrådet.
I detta ingår representanter från Falu kommun, Länsstyrelsen Dalarna, Dalarnas museum, Stiftelsen Stora Kopparberget, Visit Dalarna, Högskolan Dalarna och Världsarvet Faluns Vänförening.
Syftet och uppdraget är att verka för Världsarvet Faluns vård, bevarande och utveckling.
Därtill, betonar Sandberg, ska helheten hållas aktiv och komma staden och dess invånare likväl som turister till gagn.
– Ja, tanken är att världsarvet ska byggas vidare på och användas. Ett exempel är just här där vi står nu, på Stora torget, exemplifierar han.
– En central plats i Världsarvet Falun och en evenemangsarena som är tänkt att användas i positiv mening när så är möjligt.
Sandberg och Staberg nämner flertalet upplyftande besked kring arbetet i att granska världsarvets skick i dagsläget.
Dessutom uppges processen i sig vara givande för samarbetande parter.
– Det ger mycket för oss som jobbar fortlöpande med det här. Vi stöttar varandra och det ger bra kontakt och nytta som gynnar Falun och världsarvet, säger Christina Staberg.
Hon klargör vidare även att alla världsarv har ett så kallat OUV (Outstanding Universal Value) som berör kärnan i det hela.
– För Falun handlar det om att industrin vid Falu gruva lade grunden till det svenska industrisamhället, säger Christina om 023-områdets egenskaper som 2001 förärade staden världsarvsstatus.
Nu vilar tyngden för det historierika arvet på samtid och framtid.
Fredrik Sandberg upplyser att det precis som tidigare nu finns en världsarvsplan för vad som ska göras under närmast påföljande år.
Han konstaterar de företrädesvis goda besked som omger Världsarvet Falun, men påpekar även att vissa utmaningar finns.
Områden där framsteg behöver göras.
– Ett minus är att vi fortfarande inte är bra på förebyggande åtgärder för att skydda oss mot bränder. Vi har trähusområden i världsarvet. Om olyckan är framme, hur jobbar vi då, vilka metoder gäller, vilka åtgärder vidtas.
– Här har vi mer att jobba med, säger Fredrik Sandberg.
Han påtalar också den för Falun välbekanta förekomsten av föroreningar och metallhalter i marken, vilket bland annat har direkt koppling till gruvdriften.
Här kan omnämnas det av Naturvårdsverkets finansierade projekt som under året tittar närmare på just detta.
Fredrik, även platschef för Världsarvet Falun, fortsätter i ämnet:
– Ett annat område som kräver uppmärksamhet är deponier, då Falun genom historien som sagt har föroreningar och slagg från gruvan.
– Som exempel kan man se halterna av bly och arsenik i slänten ned mot skateparken. Här får vi granska om saneringsåtgärder krävs. Och samtidigt är exempelvis slagghögarna en del av världsarvet. Arbete i frågor som dessa får visa om det är hälsofarligt eller inte och hur man bäst går vidare, utvecklar han.
Som ytterligare ett fält med utvecklingspotential framhåller Sandberg även en aspekt kring uppföljande insatser.
– Vi saknar en intern rutin för vår systematiska tillsyn, där har vi en hemläxa att göra.
– Sammantaget finns saker att titta närmare på och förbättra, men i stort vill vi påstå att Världsarvet Falun mår mycket bra, säger Fredrik Sandberg.
Christina Staberg instämmer och tar vid i sammanfattande termer.
– Det finns 1 000 världsarv globalt, och 15 i Sverige. En av Faluns främsta styrkor är de autentiska miljöerna, att det verkligen är på riktigt. Det är också attraktivt för turistnäringen, här hittas historiska miljöer för en modern besökare.
– Arbetet kring den här rapporten involverar många, vilket är både nödvändigt och en kraft i sig. Falun har bra organisation och mycket kompetens, bra nätverk och tydliga styrdokument i dessa frågor.
Hon avslutar nära Faluns tongivande position i världsarvssammanhang och viktiga faktorer i ett återkommande utvärderingsarbete.
– Det går inte att hitta kortsiktiga lösningar på så här långsiktiga frågor och bevarande aspekter. Därför är det viktigt att också lösningen blir långsiktig.
Världsarvet Faluns rapportering till Unesco
Unesco följer upp tillståndet för världsarven runtom i världen i en periodisk rapportering som genomförs vart sjätte år. Nu har turen kommit till Europa och Världsarvet Falun.
▪ Frågorna berör bland annat slitaget från besökare, om byggande och marknyttjande påverkat den unika miljön och vilken betydelse klimat- och miljöfrågor har för världsarvets utveckling
▪ Rapporteringen sker i 15 kapitel och innehåller 267 frågor
▪ Svaren som lämnas belyser både områden där Världsarvet Falun utmärker sig positivt och områden där förbättring behövs
▪ Detta innefattar alltifrån marknadsföring mot besökare till hur man arbetar med tillsyn av världsarvets unika universella värden
(Källa: Länsstyrelsen Dalarna)
