Nyckfulla aprilmoln hänger över Murbo när Mats Reyier tar emot på övervåningen till den stora faluröda byggnaden. Därinne är det högt i tak, väggarna klädda med grovt hyvlat virke och golvet fyllt av hundra sittplatser.
– På somrarna har vi lika många sittplatser ute, säger Mats och visar vägen till några soffor av äldre snitt i ett hörn av lokalen.
Gårdsbutiken, mejeriet och caféet är resultatet av hans och hustrun Annas gemensamma dröm. Men från början var det bara hennes dröm.
De två träffades 2005 och redan då var hon fast besluten att hon ville ta över sina föräldrars fastighet i Murbo för att driva någon form av verksamhet. Efter ett besök på Karl Tövåsens fäbod insåg hon vad hon skulle satsa på.
– Hon kom hem och sa: “Nu vet jag vad jag ska göra. Jag ska göra ost och du ska bygga ett mejeri”, berättar Mats som då hade mjölkkor i Koppslahyttan tillsammans med sin bror.
Och som Anna sagt, så blev det. Men först väntade utbildning och sedan började hon ysta i liten skala hemma i källaren. Parallellt med att ystningen blev ett halvtidsjobb för Anna så började bröderna Reyier fundera på hur de skulle göra med mjölkkorna.
– Vi valde att lägga ner, förklarar Mats.
Och det var då Annas dröm också blev hans. De skulle skapa ett lite bredare besöksmål med mejeri, möjlighet att ta emot stora grupper och servera lokal mat som lagats från grunden. Det blev Murboannas som invigdes under Kristihimmelfärdshelgen 2017.
– Den här platsen betydde väldigt mycket för Anna.
Mats tar en klunk kaffe och tittar ut genom de stora fönstren innan han fortsätter:
– Här skulle hon stå och titta ut över de gamla beteshagarna när hon ystade.
Företaget fick en bra start och kunde snart bygga ut med ett restaurangkök och ett diskrum. 2019 var första året som gästerna fick äta ett riktigt julbord i Murbo.
Samtidigt blev Anna sjuk. Hon drabbades av elakartad cancer.
– Men det såg ändå inte nattsvart ut från början.
Även om Anna inte kunde arbeta under sjukdomstiden, så var hon ändå ofta i mejeriet och alltid med i tanke och planering, berättar Mats.
– Och vi hade fantastisk hjälp i mejeriet av det kontaktnät hon hade hunnit bygga upp.
Den 31 januari 2021 dog Anna till följd av cancern, något som blev ett hårt slag för hela familjen och många vänner.
– Det har varit jättetuffa år både privat och även ekonomiskt på grund av pandemin.
Funderade du på att sälja verksamheten?
– Nej, aldrig. Jag trivs otroligt bra med det här och jag har fortsatt att driva mejeriet i hennes anda.
– Det kan vara jobbigt ibland att berätta om vem Anna var när besökarna frågar, men det går bättre och bättre, fortsätter han.
Att driva verksamheten vidare utan Anna har inte varit lätt. En stor utmaning är bristen på duktiga mejerister.
– Det utbildas bara en handfull mejerister i Sverige varje år och de flesta av dem tänker starta eget, förklarar Mats.
Men i fjol fick han ett mejl från Francis Bigot, en fransman som bodde på Nya Zeeland tillsammans med sin svenska fru och två barn.
– Han har fem års utbildning i osttillverkning och har arbetat på mejerier i Frankrike, Schweiz, Kanada, Australien och Nya Zeeland.
Nu ville familjen Bigot flytta till Sverige. Francis hade hört talas om Murboanna via Eldrimner och sökte jobb som mejerist. För Mats kunde inte mejlet ha kommit lägligare och sedan oktober är Francis anställd.
– Det är fantastiskt roligt att vi fått hit honom. Nu kan vi återigen satsa på det som är det absolut viktigaste: ostar.
Och även Francis trivs med sitt nya jobb och känner sig hemma i trakten.
– Ja, jag har redan fått smeknamnet Murbo-Frasse, säger han och skrattar.
Förutom att han ska göra ost efter Annas recept så är uppdraget tydligt: att utöka sortimentet. Hittills har han också skapat en mild hårdost som kallas “Ängarnas under” och ytterligare tre av typerna cheddar, parmesan och comté.
– Men de behöver ligga på lagring till hösten 2023, förklarar Mats.
Får han fria händer?
– Ja, jag är helt trygg i att han gör det bra och det ska bli otroligt roligt att smaka och jämföra sedan.
Hur tror du företaget ser ut om fem år?
– Då tror jag inte att vi bara producerar ost i Murbo utan även grönsaker. Anna och jag hade också en vision om att det skulle bli ett besöksmål med fler mathantverkare och även andra hantverkare här, säger Mats Reyier.
– Någon form av boende skulle också passa bra med tanke på närheten till Romme Alpin.
Fotnot: Eldrimner är ett nationellt resurscentrum för mathantverkare.
Fakta/
Namn: Mats Reyier
Ålder: 55 år.
Bor: I Murbo.
Familj: Marcus, 32, Hampus, 29, Adam, 23, och Astrid, 13 år.
Yrke: Egen företagare.
Intressen: Fotboll och hockey.
Fakta/
Murboannas invigdes 2017.
Första året var besöksantalet cirka 10 000 och omsättningen 2,5 miljon kronor.
I fjol kom nästan 25 000 besökare till Murbo och omsättningen var 5,5 miljoner kronor.
I dag tillverkar företaget 14 olika mejeriprodukter, varav de flesta är ostar av olika typer. Mjölken kommer från Per och Lena Eriksson i Floda by, drygt en kilometer bort.
Företaget sysselsätter motsvarande fem personer på årsbasis.
Murboanna har prisats på mathantverks-SM två gånger. 2019 fick mejeriet brons för “Frostbo Fina” och 2021 silver för “Gertruds mjuka”.
De flesta ostarna bär namn efter byar i Västertuna.
Ostarna säljs framför allt i delikatessbutiker, hotell och restauranger i Dalarna, men nu planerar företaget att rikta in sig på ett större geografiskt område.
Dessutom satsas det på olika evenemang som ost- och vinprovning, ostbuffé och eftermiddagste.
Från den 15 juni är stället öppet alla dagar i veckan, men tills dess gäller fredag-söndag.
