Till följd av de senaste två årens resursförstärkningar tilltar åklagarnas samlade kapacitet i volym.
Åklagarkammaren i Faluns chefsåklagare heter Kristofer Magnusson.
Han redogör för en utveckling man tillskriver lika tydliga som konstruktiva värden.
– Under de hittills tre år jag arbetet här har vi växt från att vara 20-21 åklagare till att nu vara 27 och snart 28.
– Det är en ganska stor ökning om cirka 30 procent i antal. Och vi har behövt bli fler, fastslår han.
Kristofer klargör att den brottsutveckling som präglar det samtida Sverige likväl som Dalarna kräver att skrået ökar i kraft för att undvika att utgöra flaskhals i rättskedjan.
Man upplever även gott samarbetsklimat med lokal och regional polis, och målet är att säkra en bra synkronisering myndigheterna emellan gällande takt och tempo.
Att åklagarna tilltar i antal skapar i Kristofer Magnussons mening ett positivt mönster i flera avseenden.
Främst rörande förmåga att möta brottsmängden, men också i att säkra rimlig belastning för medarbetarna.
– Vi har varit, och är delvis fortfarande, hårt belastade, säger Kristofer.
Och fortsätter:
– Även fast vi nu är fler så finns det så att säga ingen luft i systemet. Vi har årligen cirka 11 500 brottsmisstankar som landar på vårt bord. Dels ärenden vi leder, dels de som kommer från polisen.
– Antal ärenden som ligger i domstol har ökat något, vilket kan bero dels på pandemin och även att vi åklagare ökat i kapacitet.
Att gå ombord på åklagargebitet uppges från ax till limpa vara en förhållandevis krävande akademisk resa.
– Det fordras en juristutbildning och att man därefter även tjänstgjort som tingsnotarie, förklarar Kristofer.
– Min bild är dock att många anser ämbetet attraktivt, vilket också är något vi ser i det faktum att vi kunnat förstärka så pass mycket.
Det hela är en medveten satsning från högsta beslutande politiska instanser på blågul mark.
Kristofer Magnusson och riksåklagare Petra Lundh är därtill tydliga i att de ökade resurserna är en förutsättning för att bemöta nu rådande brottsutveckling.
Petra Lundh tar till orda:
– Åklagarna är experter inom detta fält och kan påtala eventuella tendenser och tillhörande resursbehov för regeringen.
– Det är väldigt positivt att man investerat i den här satsningen som innebär att vi ökar i styrka. Och här har man glädjande nog verkligen lyckats med det, säger hon apropå Åklagarkammaren i Falun.
Kärnan i vad som föranleder en mobilisering av åklagare är delar av brottslighetens nutida natur.
Denna beskrivs ofta göra anspråk på tyngre insatser från inte minst åklagarna.
Petra Lundh:
– I dag är inte sällan både utredningar och rättegångar längre, jämfört med vad de var tidigare. Förhandlingsdagarna kan också vara fler.
– Brottsligheten är ofta mer komplex och svårighetsgraden att utreda den är högre. Inom exempelvis bedrägerier har vi också som ett av huvuduppdragen att jaga och ta tillbaka pengarna till dess rättmätige ägare, och därför behöver vi även bli fler jurister och revisorer, betonar hon.
Riksåklagaren lyfter också vikten av att ibland också rikta fler åtgärder mot den dömde än just fängelsestraffet.
– Ja, i vissa fall betyder det exempelvis jättemycket att man plockar de materiella tillgångarna för denne.
Gällande vittnens eventuella ovilja att bistå rättsprocessen eller rädsla för hot och påtryckningar konstaterar hon detta synnerligen negativt och krävande.
– Det förekommer bitvis absolut svårigheter att få personer att ställa upp och berätta. Har man ett vittne eller vittnen är det en stor fördel. Om inte så kräver det desto mer i form av exempelvis den tekniska undersökningen.
Åklagarkammaren i Faluns chefsåklagare Kristofer Magnusson kommenterar den i generella drag vanligaste brottslighet som präglar Dalarna.
– Mycket följer ett liknande mönster som i övriga nationen. Dock har vi inte riktigt samma brottsutveckling gällande skjutningar och den typen av brott, i jämförelse med storstäderna.
Magnusson upplyser därtill att man har särskilda enheter som jobbar med exempelvis jaktbrott och närliggande brottslighet.
Därtill framhåller han och Petra Lundh det som positivt att man varit drivande i en förändring som förenklar den process som leder till penningböter för förargelseväckande beteende.
Överlag konstaterar de resursförstärkningen som en direkt och väsentlig tillgång i samtida kravbild på yrkeskåren som sådan.
– Ja, det här är på så vis en fantastisk utveckling. Det ger bättre förutsättningar att hantera den verklighet vi står inför, säger Kristofer.
Petra Lundh instämmer och tar ett brett grepp om just den verklighet chefsåklagaren refererar till.
Detta också i ett perspektiv som berör dagens brottsutveckling kontra dåtidens varianter.
– Kort sagt var det en annan och lite enklare värld vi levde i då. Internet och hela den digitala utvecklingen har öppnat för en helt annan typ av avancerad brottslighet.
Hon utvecklar:
– Det går ofta väldigt snabbt och kräver ett komplexare utredningsarbete. Det kan även nämnas att processrätten i Sverige är från 1948 och således gammal.
– Det är därför viktigt att vi kommer ikapp och har de verktyg som krävs för detta. Det är alldeles nödvändigt att rekrytera fler åklagare och därav glädjande att vi fått resurser att växa, avslutar riksåklagare Petra Lundh.
Åklagarkammaren i Falun
Åklagarkammaren i Falun handlägger brott som begåtts i följande kommuner:
▪ Falun, Borlänge, Gagnef, Avesta, Hedemora, Säter, Ludvika, Smedjebacken, Leksand, Malung, Mora, Orsa, Rättvik, Vansbro, Älvdalen
▪ Kammaren arbetar mot tingsrätterna i Mora och Falun
(Källa: Åklagarmyndigheten)
