Miljardvärmeverket möter motstånd
HEDEMORA. Det gamla måste bytas. Nu står Hedemora Energi inför en miljardinvestering när man vill bygga ett kraftvärmeverk och Hedemora ser ut att bli platsen för etableringen av industrin där Vikmanshyttan och Säter ska kopplas in. Men placeringen upprör fastighetsägarna som säger att de kommer att bo granne med en bullrande industri där man räknar med rekreationsvärdena i området tillsammans med djurlivet - men också värdet på fastigheterna, som de tror kommer att sjunka på grund av industriplaceringen.
Ett kraftvärmeverk med eventuellt Hedemora som bas med förgreningar till Säter och Vikmanshyttan. Prislappen ligger preliminärt på uppemot en miljard kronor och prognosen, om planen håller, är att kraftvärmeverket står klart 2030. Projektet har nu stött på patrull i området kring den tänkta etableringen och Hedemora Energi tvingades till ett förmöte under måndagskvällen på St Paulusgården i Hedemora.
Kristina Backlund, marknadschef på Hedemora Energi berättar att inbjudan till mötet skickats med brev till de 80-talet berörda fastighetsägarna i området.
– Det är så klart att folk är fundersamma över en stor och hög byggnad och det handlar också om djur- och naturvärden. Först i februari ska vi ha samrådsmötet och vi har fått flera förfrågningar om mer information. Därför hade vi mötet på St Paulusgården, säger Backlund.
I dag säger Hedemora Energi att kraftvärmeverkets placering kommer att bli i Hedemora. Den exakta placeringen är mellan riksväg 69 och Brunnaberget.
– Placeringen av kraftvärmeverket blir i Hedemora och placeringen handlar om flera saker. Men mycket handlar om höjdskillnader. Hedemora ligger högre än Säter och Vikmanshyttan, säger Kristina Backlund, marknadschef på Hedemora Energi.
Prislappen för projektet ligger kvar på mellan 900 miljoner kronor och en miljard, säger Backlund och tillägger att om ärendet fåt ett positivt beslut kommer kraftvärmeverket stå klart 2030.
Några av de som berörs av det planerade kraftvärmeverket är Stina Nordman Eriksson och Jan Eriksson. De var även med på Hedemora Energis möte under måndagskvällen och säger att fler boende i området borde ha bjudits in till mötet.
– Backa villaområde ligger i närheten där det bor många unga familjer som kommer att ha 350 meter till kraftvärmeverket, säger Stina. Det känns ju inte bra och Janne är ju den som bor allra närmast, säger hon och nickar mot Jan Eriksson.
Oron omfattar bland annat buller, föroreningar och vattenskyddsområdet och Stina berättar att hon går i skogen nästan varje dag. Hon har också observerat djurlivet i området som drabbas av bygget.
– Fladdermöss, till exempel, och 12 av de arterna är rödlistade. Sen har vi Kungsörnen, Fiskgjusen, Spillkråkan som också den är rödlistad. Det finns mycket här som vi är rädda om.
De båda konstaterar att området är ett rekreationsområde med stigar, bland annat.
– Det drabbar inte bara oss. Vasaloppsklubben har motionsspår här och det är ett välbesökt berg. Man promenerar med och utan hundar, joggar, grillar, cyklar och rider bland annat. Det populära milspåret kommer att försvinna, säger Stina.
Utöver naturen, djurlivet och rekreationsvärdet i området så är det bullret som oroar mest. Uppskattningsvis kommer upp emot 16 långtradare leverera bränsle till kraftvärmeverket när det är som kallast med bland annat returvirke från återvinningscentralen som rivningsvirke, målat trä och gamla möbler. En annan oro som väckts är om fastighetsvärdet sänks med ett kraftvärmeverk som granne.
– Vi har inte flyttat hit för att bo granne med en industri. Och många vet inte ens om de här planerna. Det har varit dålig information. Men man säger ju att placeringen är bra med tanke på närheten till riksvägen och reningsverket. Och att det ligger högt, säger Stina.
– Vi kan ju överklaga detaljplanen eller så kan de bygga kraftvärmeverket där värmeverket står idag, säger Jan Eriksson. Vi har ju nära kontakt med grannarna. Men jag tror inte kostnaden kommer sluta med en miljard, man ska ju gräva kulvertar till Vikmanshyttan och Säter, där måste man också dränera dikena efter vägen. Men den här detaljplanen får inte gå igenom.
Man oroas också för att industrimarken ska öppna för fler industrier i området.
– Det är ju livskvalitet för oss att bo här, säger Stina.
– Vi är ju tidigt ute och det är väl det som är det viktiga. Man vill ju höra att man lägger ner det här förslaget, säger Jan.
Senaste numret av Lokalt i
