Lokalt i:s utsände möter upp Lena Borgs i vaktmästarbostaden vid Hedemora Gammelgård, där Lena precis avslutat ett möte. Hon har att göra, efter pensioneringen för ett par år sedan blev hon ordförande i föreningen Hedemora Gammelgård.
– Och sedan tidigare är jag ordförande för den lokala IOGT-NTO-föreningen samt i Vikbygdens intresseförening. Jag är ju uppvuxen med detta, är man föreningsmänniska så är man, säger Lena blygsamt.
Hon är född och uppvuxen i Älvnäs strax utanför Hedemora. I unga år blev hon engagerad inom teatern i NTO-föreningen i Örängarna.
– NTO 1318 Elfblomman, föreningen som grundades redan 1901 och som Kerstin Hed en gång var sekreterare i. Som sjuåring gjorde jag mitt första kulturella framträdande, när jag sjöng “Lilla Vackra Anna” på Syföreningens möte i Vikbyns skola. Det stod till och med om mig i tidningen så där fick jag väl blodad tand. En man i bygden, Erik Lindblom, åkte runt och hämtade oss barn som bodde i byarna och skjutsade oss till repetitioner och framträdanden. Han var en stor förebild för mig, minns Lena Borgs.
Tillsammans med sin äldre syster Månica och henne namne, Monica Matsesgård, bildade Lena gruppen “Dalantos” som turnerade över hela landet under en period på 40 år.
– Jag var bara 15 år när vi började. Det var roliga år, vi spelade på alla möjliga ställen, från Skåne till Gällivare. Vi besökte musikkaféer, marknader och mycket annat. En gång spelade vi på Surströmmingsleken i Söderhamn, tillsammans med Thore Skogman och Docent Död. Namnet Dalantos är en ordlek och står för Dala-NTO:s, förklarar Lena.
Efter att ha läst till lärare i Falun blev hon kvar i residensstaden i 30 år.
– Jag bodde i Sågmyra och var engagerad i bygden där med. Bland annat var jag aktiv politiskt och satt i kommunfullmäktige i Falun. En gång fick jag ett brev som det stod “Lena Borgs, Kopparbergs län” på. Och det räckte för att brevet skulle komma fram. Jag provade även att bo i Slätta ett tag men insåg att det inte är min grej att bo i stan. Jag vill bo på landet, det finns ett nav där, man hjälps åt på ett annat sätt.
För 25 år sedan flyttade hon tillbaka till hemkommunen och bor nu i Vibberbo – tvärs över älven från sitt barndomshem.
– Och i vårt föräldrahem bor min yngre bror kvar. När jag flyttade tillbaka jobbade jag som lärare i Garpenberg, Smedby, Stjärnsund och på Gussarvsskolan här i Hedemora. Jag har även jobbat inom IOGT-NTO med en massa olika saker, som att redigera böcker och utbilda ledare. De sista åren före pensionen var jag chef på Arbetsmarknadsenheten här i Hedemora, berättar Lena Borgs.
Var det något särskilt i motiveringen till att du fick kulturpriset som du gillade extra mycket?
– Att jag verkat för ett rikt kultur- och fritidsliv. Jag tycker om kultur och hantverk och att visa upp det historiska, både här på Gammelgården och längs Skärsjöstigen som vi har i Vibberbo. Där vid bystugan har vi ett varierat kulturprogram med arrangemang varje onsdag i juli. Jag gillar att arrangera saker och åker runt och är lekledare på olika arrangemang, som midsommar eller vid jul, säger Lena och fortsätter:
– Det finns ju knappt några lekledare kvar längre så då blir uppdragen fler för mig. Dessutom sjunger jag i kör, i Feeljoy-kören i Avesta, och har lite spelningar tillsammans med Bosse Eriksson. Han spelar dragspel och jag sjunger.
Vad går du själv på för kulturarrangemang?
– Allt möjligt, jag var nyligen på Cirkus Cirkör, med alla akrobater. Det var häftigt. Sedan går jag gärna på både rockkonserter och konserter med Dalasinfoniettan.
Tack vare labradoren Amy håller Lena även i gång med promenader.
– Det blir nog en mil om dagen, fördelat på tre, fyra olika turer. Det är ett bra sätt att orka med, säger Lena som även är utbildad dalaguide.
– Vi håller på att planera lite för stadsvandringar i Hedemora och utflykter i Vikbygden. Jag gillar historia och att berätta saker, det är ju också en form av kultur. Och så gillar jag att läsa, det blir mest skönlitterärt, både romaner och deckare.
Kan det inte bli för mycket kultur?
– Nej då, det är ingen risk. Fast jag har inga gröna fingrar, så någon odlingskultur blir det inte. Där går gränsen (skratt).
Har du hunnit fira priset ännu?
– Nej, det har jag inte. Prissumman på 10 000 kronor gör mycket när man har en skral pension. Det blir nog en resa, eller flera resor. Något jag tyckte var roligt var att kulturnämnden var enig om att ge priset till mig. Själv kunde jag inte drömma om detta, jag trodde inte att det var sant när de ringde och berättade. Och jag har fått så många glada tillrop från folk efter att jag fick priset, det värmer, säger Lena Borgs.
Lena Borgs
Ålder: 71 år.
Bor: I Vibberbo utanför Hedemora. Uppvuxen tvärs över älven, i Älvnäs.
Yrke: Pensionär.
Familj: Två vuxna barn, fem barnbarn som är mellan 23 och 9 år. Labradoren Amy, 10 år.
Intressen: Min fritid är mina föreningar. Och så gillar jag att vandra eller cykla, exempelvis att vandra till ett utflyktsmål. Jag går gärna på kulturevenemang, nu i april ska jag på Real Group till exempel. Det är även kul att arrangera saker.
Aktuell: Fick Hedemora kommuns kulturpris 2023.
Motiveringen lyder: “Lena har under många år verkat för ett rikt kultur- och fritidsliv genom sitt outtröttliga engagemang i flera lokala föreningar – IOGT, Föreningen Hedemora Gammelgård och Vikbygdens Intresseförening, där hon är en positiv, inspirerande kraft och uppskattad ordförande i alla tre föreningar. Hon har lyckats engagera såväl barn som ungdomar som vuxna i verksamheten.
Lena har tillsammans med andra anordnat kulturevenemang inom musik, teater och kulturhistoria samt verkat för att bevara lokala kulturhistoriskt intressanta miljöer och byggnader. Hedemora Gammelgård är en levande miljö på alla sätt, med sitt café som håller öppet varje dag under juni till och med augusti. Det har inneburit arbetstillfällen för dem som drivit caféet.
Vid Gammelgården pågår under juli ett särskilt program för barn. Bagarstugan är regelbundet öppen för allmänheten att bruka.
Lena har använt sitt breda kontaktnät till att bjuda in såväl amatörer som professionella artister som vi Hedemorabor fått stifta bekantskap med. Hennes insatser tillsammans med många andra ideellt arbetande föreningsaktiva är oerhört värdefulla”.
