Han menar att de nya kraven kan vara platsspecifika men att de främst handlar om fria vandringsvägar för fisk.
– En annan del är att dammluckorna inte får stängas helt för då kommer inget vatten till vattendraget nedströms. Det blir en väldigt påverkad miljö för vattenlevande organismer om det inte finns något vatten, säger Lars Fellbrink.
Ett av de kraftbolag som påverkas av de nya bestämmelserna är Karlskoga Energi vilket tidningen skrev om förra veckan.
Bolaget har vattenkraftsdammar vid flera sjöar i Fredriksberg. Enligt Karlskoga Energi kostar det för mycket att miljöanpassa dammarna. Därför vill de hellre fortsätta att bedriva verksamheten som tidigare. Man menar att samhället har behov av förnyelsebar el och att det är ett behov som kommer att öka. Frågan är vad som är viktigast; att fiskarna har fria vandringsvägar eller att kraftbolagen kan få ut så mycket el som möjligt ur vattenkraftverken.
– Det är en avvägning som man får göra i domstolsprocessen. Det finns redan en politisk överenskommelse om att miljöanpassningen får ta 2,3 procent av nuvarande vattenkraftproduktion i anspråk. Det är ett slags riktvärde ur ett nationellt perspektiv och inget som är juridiskt bindande, men det finns i bakgrunden. Man har uttryckt att vi måste miljöanpassa men att det inte får kosta hur mycket elproduktion som helst.
I Fredriksberg startades verksamheten vid dammarna upp i början av 1700-talet.
Många av dem är i dåligt skick och behöver både miljöprövas och renoveras. Eftersom kostnaden riskerar att bli dyr hoppas Karlskoga Energi att någon annan aktör, exempelvis Ludvika kommun, ska ta över dammarna. I annat fall överväger de att avveckla dem. Om det sker kommer vattennivån i Älgsjön, Håen, Säfssjön, Sågdammen och Mellansjön i Fredriksberg att sjunka. Även samtliga dammar i Tyfors och Strömsdal planeras att rivas ut, vilket kommer att påverka vattennivån i Svansjön och Hyttsjön i Grängesberg, enligt Karlskoga Energi.
Lars Fellbrink säger att konsekvenserna för en lägre vattennivå är flera.
– Det är klart att det finns många olika verksamheter som kan konkurrera om samma vatten. Det finns en vattentäkt för dricksvatten. Det finns de som vill producera vattenkraftsel och det finns reningsverk som behöver rena avloppen. Även Säfsen Resort kan ha behov av vattnet i Säfssjön för att tillverka snö.
Vem har mest rätt till vattnet?
– När en eventuell utrivning av en damm ska prövas av domstolen får man titta på sånt. Om exempelvis en vattentäkt riskerar att påverkas av en utrivning så kommer den verksamhetsutövaren som har det vattenuttaget rimligen att framföra det i domstolsprocessen.
Är det fler vattenkraftsdammar i Dalarna som kan komma att rivas upp?
– Det vet jag inte men det är sannolikt. Hur många och var är upp till bolagen som äger de här dammarna att bestämma.
I Fredriksberg ska tillståndsansökan lämnas in till mark- och miljödomstolen år 2025.
Hur lång tid kan det ta innan en eventuell avveckling sker?
– Det beror på domstolsprocessen. Jag vet inte hur lång tid den tar, men minst ett år.
FAKTA
I Dalarna finns mellan cirka 800 och 900 dammar. I cirka 320 av dem bedrivs vattenkraft.
I Ludvika och Smedjebacken finns det ett 50-tal dammar som ingår i NAP och som ska miljöprövas.
Källa: Länsstyrelsen i Dalarnas län
EU:s vattendirektiv trädde i kraft i december 2000. Det syftar till att bevara och förbättra vattenmiljön i gemenskapen och att skapa en helhetssyn för Europas vattenresurser och en enhetlig lagstiftning för EU-ländernas förvaltning av vatten.
Källa: Havs- och vattenmyndigheten.
