– De generella hoten ökar, både mot socialtjänsten och mot enskilda socialsekreterare, förklarar Anna.
Det förekommer även hot mot socialsekreterares familj.
– Det är alltid obehagligt om någon uttalar att man ska få en påhälsning hemma. Det kan även vara rena dödshot, att man ska ha ihjäl eller skada personen allvarligt, säger Anna.
Det är inte ovanligt att den som hotar är drogpåverkad och risken för hot ökar då tvångsåtgärder sätts in eller då personer får avslag på ansökan om bistånd.
– Om en individ känner maktlöshet ökar risken för hot.
Den som hotar en tjänsteman kan dömas till fängelse i upp till sex år om hotet anses vara grovt.
– Det vi ser är att vi får ett bra stöd från rättsväsendet. Både från Polisen och åklagare. De tar hoten på allvar och det leder oftast till åtal.
Förra årets hot har dock inte kommit till domstol än, men däremot har åtal väckts. Kommunen gör dessutom alltid en anmälan till arbetsmiljöverket.
– Det handlar om arbetsmiljön, ingen ska behöva bli hotad på sitt jobb.
Det förekommer även att personer försöker påverka genom mer indirekta hot.
– Att någon som vill ha ett beslut på något berättar om vad konsekvenserna kommer att bli om denna inte får igenom sitt beslut. Det blir ett problem för rättssäkerheten, påtalar Anna.
Alla som besöker socialtjänsten i Hedemora måste gå genom receptionen vid ingången. I Tjädernhuset finns nio besöksrum där tjänstemännen tar emot klienterna. Där finns överfallslarm och dubbla utgångar. Arbetet med att utforma besöksrummen, för att de ska vara säkra, pågår fortfarande, berättar Anna och förklarar att det är inte är så lätt att ”droppa in” och besöka socialtjänsten längre.
– Man behöver ha en tid bokad för att få vara säker på att träffa någon.
Anna tycker att de som kommer i kontakt med socialtjänsten har rätt att uttrycka sitt missnöje.
– Man kan ge starka uttryck för sitt missnöje utan att hota någon, vilket de flesta klienterna inte heller gör, men några väljer att göra det.
Det är oftast några personer som ansvarar för flera hottillfällen och socialsekreterare får även utstå mycket som inte faller utanför lagens ramar.
– Man kan bli kallad både det ena och det andra, säger Anna och lägger till att en klient har inte heller någon rätt att kränka en socialsekreterare.
– Det handlar om arbetsmiljön och då avbryter vi ett sådant samtal.
Anna är tydlig med att det är omöjligt att få socialtjänsten att ändra ett beslut genom hot. Den som får ett beslut av socialtjänsten får alltid en besvärshänvisning med information om hur det går till att överklaga beslutet. Det som kan ändra ett beslut är att den enskilde överklagar beslutet och med fakta kan påvisa att beslutet är felaktigt. Anna förklarar att personalen på socialtjänsten alltid kan vara behjälplig när den enskilde vill överklaga ett beslut.
– Det är en del av vår skyldighet, konstaterar hon.
Om socialtjänsten vidhåller sitt beslut går ärendet vidare till förvaltningsrätten som tar ett beslut i ärendet.
Anna tycker att det är viktigt att komma ut med information om detta och hur socialtjänsten arbetar.
– Socialsekreteraren sitter inte och ”hittar på” utan vi har lagar och bestämmelser som vi följer för våra beslut.
Hon tycker inte att någon behöver vara rädd att kontakta dem för att få stöd och hjälp.
– Det är klart att man kan bli jätteupprörd, rädd och ledsen när det kommer en anmälan, men vårt uppdrag är att göra det bästa för individen.
Anna vill även framhålla att socialsekreterare har ett arbete som gör mycket nytta.
– Det är ett roligt jobb och det positiva överväger. De allra flesta som vi möter kan vi göra skillnad för. Det bästa med jobbet är att se när det går bra för personer som vi haft kontakt med.
Anna önskar att få till ett bra samarbete med de som besöker dem.
– De flesta som vi träffar har ett bra bemötande och kan resonera sig fram till ett samförstånd, framhåller Anna.
Hon tycker att en socialsekreterare måste vara ödmjuk.
– Vi måste värna om och skydda de som är svagast i samhället och då får man ta obekväma beslut som ibland kommer väcka starka känslor.
Anna tror att det handlar om att informera klienterna för att förhindra att en hotfull situation över huvud taget uppstår.
– Det handlar om att skapa en relation till de vi möter. Att vi förklarar vilka regler och lagar som vi följer och att den som söker hjälp, eller blir anmäld, vet vad de kan förvänta sig och vad socialtjänsten har att rätta sig efter. Och informera på ett sätt så att personen kan ta det till sig. Det är jätteviktigt, tycker Anna.
Den 28 februari kommer all personal på socialtjänsten, men även omsorgspersonal samt Hedemoras förtroendevalda politiker, att få gå på en föreläsning om hot och våld med Stefan Sandström som är legitimerad psykolog och författare.
Otillåten påverkan mot myndighetspersoner
En del personer försöker påverka tjänstemännen att fatta felaktiga beslut eller att avstå från att ingripa eller genomföra kontroller.
Dessa påverkansförsök sker i form av trakasserier, hot, våld, skadegörelse eller otillbörliga erbjudanden.
Vad ska en besvärshänvisning innehålla?
Kommunen är skyldig att informera dig om hur ett beslut överklagas, detta kallas för besvärshänvisning.
I ditt överklagande ska du skriva och tala om varför beslutet ska ändras och vilken ändring du vill ha.
Överklagandet ska innehålla: Namn, personnummer, adress, telefonnummer samt vara undertecknad.
Om du anlitar ett ombud ska fullmakt bifogas.
Tvångslagar:
LVU= Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga reglerar omhändertagande av barn i Sverige under 18 år och i vissa fall av unga under 20. Grunderna kan vara bristande hemförhållanden eller den unges egna vårdslösa beteende.
LVM=Lag om vård av missbrukare är en tvångslag som kompletterar Socialtjänstlagen. Lagen möjliggör sluten tvångsvård av vuxna missbrukare efter beslut av förvaltningsrätt.
Källa: Wikipedia
