Hästkrafter är åter i bruk på bruket
Av Par Sonnert
NORN. När Skogsstyrelsen skulle börja gallra ur den vildvuxna granskogen i närheten av Norns Bruk valde man ett annorlunda tillvägagångssätt. I stället för stora skogsmaskiner är det andra sorters hästkrafter som används. Ett par nordsvenska brukshästar fraktar timret ut från skogen, precis som för 100 år sedan. "Det är helt fantastiskt att få göra detta", säger föraren Lena Casselbrant, som tidigare bodde på bruket.
När Lokalt i:s utsände kliver ur bilen vid Norns Bruk märks tystnaden direkt. När jag ringer till Bengt-Erik Johansson, en av den handfull personer som är bosatta på bruket, för att meddela att jag är på plats bryts tystnaden av att ringsignalen från hans mobiltelefon hörs en bit bort och snart dyker han upp på stigen.
Vintern har gjort tillfällig comeback denna marseftermiddag och ett lätt snöfall har målat landskapet lite vitt.
Norns Bruk har anor från 1600-talet och är sedan drygt 20 år tillbaka klassat som byggnadsminne och kulturhistoriskt riksintresse.
– Det är väldigt ovanligt med båda de märkningarna, säger Bengt-Erik Johansson innan han bjuder på en liten historielektion.
Tack vare att det hade planterats så mycket skog i området runt bruket, för att få träkol till hyttorna, kunde bruket omvandlas från gruvdrift till skogshuggarsamhälle.
– Gruvarbetarna ersattes av skogsarbetarna som kunde jobba vidare på bruket. Läget var helt perfekt för skogsbruk, man kunde fälla träden och sedan flotta timret nedströms till Thurbo sulfitfabrik. Att bruket kunde stöpas om, från järnmalm till skog, gjorde även att bruket levde kvar längre och det är därför som bruket är så välbevarat, att så många byggnaderna ännu finns kvar, säger Bengt-Erik Johansson.
2006 skrevs ett naturvårdsavtal mellan Skogsstyrelsen och markägaren, Norns bruks samfällighetsförening, som består av fastighetsägarna. Avtalet sträcker sig över 50 år.
– Skogsstyrelsen jobbar för att återställa delar av de kulturområden som funnits här, med bland annat betesmarkerna, skogstäkterna och odlingstäkterna. Där vi står nu var det en vägg med granar tidigare, de har fällt träden med motorsåg, säger Bengt-Erik.
Och för att frakta timret ut till parkeringen används hästkrafter, bokstavligt talat. Ett par nordsvenska brukshästar, och dess förare, har anlitats för att sköta arbetet och på så sätt inte köra sönder marken.
– Det här är första gången som Skogsstyrelsen använder brukshästar på det här sättet, här i Dalarna, säger Bengt-Erik Johansson.
På vägen fram till den glänta där arbetet pågår möter vi ett av ekipagen. Brukshästen Liiv, som styrs med van hand av sin ägare Lena Casselbrant, är på väg ner mot parkeringen med ett lass stockar som lastats på en kälke.
– Den här kälken är säkert 100 år gammal men den fungerar fortfarande, säger Lena Casselbrant, som länge jobbat med nordsvenska brukshästar och driver företaget Casselbrant Häst och Musik i Nås utanför Hedemora.
Uppe i gläntan står Linda Carlsson med brukshästen Magne.
– Jag driver själv Lindas Brukshästar i Örsundsbro utanför Enköping och är här och hjälper Lena med det här arbetet, förklarar Linda.
Hur långa pass blir det för er?
– Vi kör hela dagen men tar många pauser. det blir en timme i stöten och sedan vilar vi. Det är främst hästarnas huvuden som behöver vila, de tänker så mycket när vi gör detta så de blir tröttare mentalt än rent fysiskt. Det är lite nytt för dem att göra detta och det krävs lite av dem att läsa ut hur vi ska gå, när det är kuperat och så, säger Lena Casselbrant.
Hästarna transporteras till Norns Bruk inför arbetsveckans start och kan övernatta på bruket.
– Det finns ju stora stallboxar som tidigare använts här på bruket så det är helt perfekt. Då blir det färre transporter för hästarna också, när de bara behöver åka hem över helgen, säger Linda Carlsson.
Har du gjort något liknande förut?
– Inte i den här omfattningen utan bara lite för hemmabruk, för att öva på det. Det är jättekul att få göra detta, säger Linda Carlsson.
– Ja, det är helt fantastiskt. Bara att få vara här i skogen där det är knäpptyst och det inte hörs några motorer eller maskiner alls, inflikar Lena Casselbrant.
Sara Norgren är skogskonsulent på Skogsstyrelsen och berättar mer om varför granarna har fällts.
– Det var dags att göra en ny åtgärd så att inte granen konkurrerar ut lövträden eller markfloran i området. Vi har tidigare varit på platsen och röjt med röjsåg men nu var det dags att ta ner granarna, berättar hon.
Hur kom det sig att ni valde att använda brukshästar för arbetet på platsen?
– Främst för att det handlar om en unik miljö som även är lite småkuperat. Dessutom hade vi behövt dra upp särskilda vägar för skogsmaskinen att åka på, medan hästarna kan röra sig mer fritt. Det finns mycket forn- och kulturlämningar i området och eftersom området ligger i anslutning till bruket så passade det bra med hästarna, sett till platsens historia, säger Sara Norgren.
Området i fråga berör ungefär halva ytan som ingår i naturvårdsavtalet.
– Förhoppningsvis kan vi börja med den andra halvan till hösten eller vintern på området som ligger intill detta. Och det finns även ett par hektar av området som vi inte kommer att röra alls.
Blir det hästar även nästa gång?
– Ja, om det passar sig så vill vi gärna göra det igen. Nästa område har dock lite grövre skog så där kommer vi nog även att behöva använda annan utrustning, som järnhäst med vajer, för att kunna vinscha stockarna, säger Sara Norgren.
Bengt-Erik Johansson är upprymd av tanken att på ett sätt förflyttas hundra år bakåt i tiden.
– Så här har folk jobbat med hästar i skogen i flera århundraden. Det är en häftig känsla att tänka att den här typ av arbete görs nu igen, hundra år efter att det gjordes på just den här platsen, på samma sätt. Det känns verkligen speciellt, säger han.
Norns bruk:
Norns bruk grundades på 1620-talet och här tillverkades järn fram till 1916.
År 1874 uppgick bruket i det nybildade Larsbo-Norns AB. Mellan 1922 och 1966 ägdes det av Wikmanshytte bruks AB och mellan 1966 och 2003 av Stora Kopparbergs Bergslags AB/ StoraEnso.
I slutet av 1800-talet var Norns bruk Hedemora landskommuns största industriort med 290 mantalsskrivna. När järntillverkningen upphörde levde Norns bruk vidare som skogshuggarsamhälle fram till slutet av 1960-talet.
Norns bruk är sedan 2003 klassat som byggnadsminne och kulturhistoriskt riksintresse. Numera ägs och vårdas bruket av Norns bruks samfällighetsförening, som består av fastighetsägarna.
Källa: www.norns.se
Senaste numret av Lokalt i
