"Måste tänka till lite mer på vattnet"
Med omkring 3 600 båtar i Runns sjösystem är det gott om trafik på vattnet under sommaren. Här samsas segelbåtar, motorbåtar och mindre fritidsbåtar på samma vatten. Runn beskrivs också av Falu kommun som Sveriges båttätaste insjö. Men långtifrån alla som vistas på sjön vet vilka regler som gäller.
Vilka regler gäller egentligen när båtar möts, vem ska väja och hur fort får man köra? Falu Båtklubbs ordförande Johan Alm reder ut vad som gäller och varför sunt förnuft är minst lika viktigt som att kunna sjöreglerna.
– Reglerna är internationella sedan kan det finnas vissa lokala regler och undantag, säger Johan Alm.
De internationella sjövägsreglerna gäller även på svenska vatten. Grundprincipen är att båtar ska visa hänsyn till varandra och att den som framför båten har ett ansvar att göra det på ett säkert sätt. Begreppet ”gott sjömanskap” är centralt. Det innebär att det inte alltid räcker att hänvisa till en enskild väjningsregel.
– Det är inte lika solklart alla gånger som i trafiken. Man måste tänka till lite mer på vattnet och ta hänsyn till situationen.
En motorbåt har exempelvis väjningsplikt mot en segelbåt, eftersom motorbåten har större möjlighet att manövrera. Vid möten och korsande kurser finns också regler för vilken båt som ska väja. Kommer du ikapp en annan båt är det den upphinnande båten som ska hålla undan. På Runn finns dessutom trånga passager och hamnområden där båtförarna behöver vara extra uppmärksamma.
– Om jag kommer där med min båt och ser att en segelbåt kommer, då väntar jag. Då får segelbåten komma igenom först, säger Johan.
Farten är en annan fråga som kan skapa förvirring. Det finns ingen generell hastighetsgräns som gäller över hela Runn. Däremot finns lokala begränsningar. I Falu båtklubbs hamnområde är exempelvis tre knop den hastighet som gäller.
För att veta vad som gäller på en viss plats behöver båtföraren hålla koll på sjökort och utmärkningar.
– Man ska egentligen ha ett sjökort med sig så att man kan se vad som gäller, säger Johan.
Samtidigt är det inte bara hastighetsgränsen som avgör hur fort man bör köra. Väder, sikt, trafik, båttyp och omgivningen måste vägas in.
– Man måste fundera på om man ens ska ge sig ut. Hur är vädret? Vilka förutsättningar har jag?
En stor skillnad mot biltrafiken är att det för de flesta fritidsbåtar inte krävs något körkort eller förarbevis. För fritidsbåtar under tolv meter och som är smalare än fyra meter finns i dag inget generellt krav på nautiskt körkort. Det är något som båtklubben gärna ser en förändring kring, åtminstone genom att fler utbildar sig frivilligt.
– Min båt kan vem som helst sätta sig och köra, berättar Johan. Vi i klubben tycker att man ska utbilda sig så att man vet vad man håller på med.
På Runn kan man alltså inte utgå från att alla man möter har samma kunskaper.
– Jag måste hela tiden tänka om båtföraren ser mig, har rätt kunskap, och hur den troligen kommer att agera.
För Johan Alm handlar säkerhet därför minst lika mycket om framförhållning och sunt förnuft som om att kunna reglerna.
–Har man gott sjömanskap och sunt förnuft och dessutom tar sig tid att gå en förarutbildning, då är man så förberedd det går att vara.
Och kanske den viktigaste regeln av alla är att inte bara fundera på vad man själv får göra utan också på vad som kan hända när flera båtar delar samma vatten.
Senaste numret av Lokalt i
