Kraven inom barn- och ungdomsidrotten ökar

Av Alva Folkesson

DALARNA. Med ökad specialisering, högre kostnader och större fokus på prestation ställs nya krav på unga idrottare. Utvecklingen som skett under de senaste decennierna riskerar att tränga undan lek, glädje och gemenskap.
Det menar forskarna Erik Backman och Daniel Svensson som studerat hur den så kallade sportifieringen påverkar barns idrottande.

Under de senaste decennierna har idrotten alltmer präglats av det som forskare kallar sportifiering. Det innebär att verksamheten i högre grad organiseras kring resultat, utveckling och ständig förbättring. Denna utveckling har lett till att barn och unga förväntas satsa mer seriöst på sin idrott i allt yngre åldrar.

Erik Backman, docent i pedagogik med inriktning mot idrottsvetenskap vid Högskolan Dalarna, har tillsammans med Daniel Svensson, fil. dr. i historia och docent i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, skrivit ett kapitel i den nyligen utgivna antologin ”Den allvarsamma leken – Kostnader, akademier och barnidrottens specialisering”.

LÄS MER: Fler lokala nyheter hittas HÄR.

Enligt Backman och Svensson visar forskningen att flera tydliga förändringar har skett inom ungdomsidrotten över tid. Bland annat har kostnaderna för att delta i idrott ökat för familjer, samtidigt som barn selekteras tidigare och möter högre prestationskrav. Dessutom har kommersiella inslag blivit vanligare, och fler idrotter kräver tillgång till specialiserade träningsmiljöer och anläggningar.

Det finns positiva aspekter av utvecklingen, exempelvis tillgången till bättre träningsmiljöer och en ökad kunskap om träning och hälsa. Men forskarna menar att förändringarna också riskerar att tränga undan viktiga värden som rörelseglädje och gemenskap.

Författarna föreslår att idrotten behöver kompletteras med perspektiv som betonar lek och inkludering för att skapa en mer jämlik, långsiktigt hållbar och tillgänglig barn- och ungdomsidrott.