Experten: Då riskerar unga att radikaliseras
Efter skolattacken i Fagersta, där flera personer skadades och en flicka miste livet, sprids nu hyllningar till skolattacker på sociala medier.
-- De flesta ungdomar som kommer i kontakt med våldsamt eller extremistiskt innehåll scrollar vidare medan vissa snabbt dras in och fastnar i destruktiva nätmiljöer, säger Marcus Hjelm från Falun som jobbar på Center mot våldsbejakande extremism (CVE).
Bara några knapptryck bort i mobilen exponeras unga från allt från våldsromantiska budskap till grupper som hyllar skolattacker. Falubon Marcus Hjelm vid Center mot våldsbejakande extremism (CVE), som är en del av Brottsförebyggande rådet (Brå), beskriver en digital värld där algoritmer kan normalisera våld på bara några dagar.
-- Unga i dag behöver inte längre aktivt söka sig till extrema miljöer.
Det som tidigare krävde fysiska möten och kontakt med organiserade grupper kan nu ske genom några få knapptryck på mobilen.
– För några år sedan behövde man gå på ett möte eller få en flyer i handen. I dag kan en arg och sårbar 17-åring få uppmaningar som "sluta snacka, gör något" direkt i sitt flöde, säger han.
Bland annat finns så kallade true crime-communityn där uppmärksammade våldsdåd diskuteras och ibland glorifieras.
– Teknikjättarna har ett stort ansvar. Men samtidigt hittar ungdomar ofta vägar runt de spärrar som sätts upp. Det är en ständig kamp att möta logiken i de här systemen, säger han.
Marcus Hjelm berättar att de flesta ungdomar som kommer i kontakt med våldsamt eller extremistiskt innehåll på sociala medier scrollar vidare.
-- Men vissa är mer sårbara än andra och fastnar.
Han liknar internet vid en gigantisk föräldrafri fest.
– Där finns i princip allt tillgängligt några knapptryck bort, alla världens droger går att få tag på. Frågan är hur vi hade agerat om samma saker fanns på en fysisk fest. Den reflektionen behöver fler vuxna göra.
Och det finns flera riskfaktorer som han vill att vårdnadshavare och skolpersonal ska vara uppmärksamma på hos ungdomar.
-- Bara att vara kille är en riskfaktor i sig, men också skolmisslyckanden, känsla av utanförskap, svaga sociala nätverk samt psykisk ohälsa.
Andra riskfaktorer är att själv ha utsatts för eller sett våld i hemmet samt NPF-diagnoser.
– Vissa ungdomar med diagnoser kan ha mycket starka specialintressen. Om någon med ett stort intresse för exempelvis kemi eller andra världskriget hamnar i fel digitala miljöer kan de få bekräftelse och uppmuntran till sådant de annars aldrig hade gjort, menar Hjelm.
Även ungdomar som nyligen upplevt skilsmässa mellan föräldrar, mobbning eller andra svåra livshändelser kan vara mer mottagliga för påverkan.
Hjelm uppmanar därför föräldrar att vara uppmärksamma på förändringar i barnets beteende. Ett tecken kan vara att en ungdom som tidigare haft en nära relation till familjen blir alltmer sluten och isolerad.
– Lita på magkänslan. Det hör till tonåren att söka sin identitet och kanske byta hårfärg eller stil. Men om ungdomen drar sig undan allt mer och relationerna förändras ska man reagera.
Samtidigt varnar han för att möta ungdomar med fördömanden eller hårda konfrontationer. Om en ungdom uttrycker extrema åsikter bör vuxna försöka hålla sig lugna vilket han förstår är lättare sagt än gjort ibland.
– Lugn, tålamod och nyfikenhet kommer längre än konfrontation. Det viktigaste är att ungdomar känner att det finns vuxna som lyssnar och bryr sig.
Och han menar att man bryr sig genom att vara nyfiken.
– Fråga vad de gör på nätet, vilka de spelar med och vad de tittar på. Försök förstå i stället för att döma.
E-TIDNINGEN: Läs våra tidningar digitalt här
Enligt Hjelm är starka familjerelationer ett av de viktigaste skydden mot radikalisering. Gemensamma rutiner, som att äta middag tillsammans, kan bidra till trygghet och tillhörighet.
-- Man ska vara nyfiken vad ens barn gör, vi har några för många ärenden där det är en ung person som sitter på sitt rum men föräldrarna vet inte riktigt vad han gör.
-- Sen behöver man inte alltid hänga över axeln och man behöver som förälder inte veta och kunna allt, men var nyfiken, även om du inte tycker det är roligt själv.
Om oron växer är rådet att inte vänta.
– Se stöd från skola, socialtjänst eller polis som hjälp och omsorg, inte som ett straff. Ingen vill chansa när det gäller unga människor.
Så kan du minska risken? Var nyfiken, fråga vilka ungdomen umgås med digitalt.
? Lyssna och försök förstå istället för att döma.
? Reagera på om ungdomen blir allt mer sluten eller isolerad.
? Skapa gemenskap i vardagen.
? Bemöt extrema åsikter lugnt.
? Sök stöd vid oro.
Senaste numret av Lokalt i
