Amanda vill ge ökad kunskap om klimakteriet
Av Sonny
FALUN/DALARNA. Många kvinnor lider i tysthet av klimakteriets konsekvenser – både under och efter att kroppen förändrats.
Det här vill sjuksköterskan Amanda Calvin lyfta i sin nya studie hon gör som doktorand vid Högskolan Dalarna.
– Det finns en brist på kunskap i olika led kring mycket av det som utgör klimakteriet, säger hon.
Klimakteriet är en fas av förändring som innebär stor påverkan i många kvinnors liv. I takt med att kroppen producerar mindre östrogen sker en omställning som kan bli utmanande både fysiskt och psykiskt.
Och många lider i tystnad. Det menar Amanda Calvin, yrkesverksam sjuksköterska och doktorand vid Högskolan Dalarna.
I en ny studie zoomar hon in på det bitvis komplexa ämnet – och hon vill uppmuntra fler att kontakta vården för sina besvär.
– Klimakteriet har tre faser, perimenopaus, menopaus och postmenopaus. I perimenopaus kan du uppleva symtom under så lång tid som tio år innan din sista blödning. Menopause, 12 månader efter sista blödningen, sker i genomsnitt vid 52 års ålder, men normalt åldersspektra för detta är dock 45–55 år.
– Och går vi då tio år tillbaka i tiden innebär det att det är fullt normalt att ha symtom redan från att du är 35 år, förklarar Amanda.
En potentiellt lång period som således även innebär att många lever länge med påtagliga prövningar.
LÄS MER: Fler lokala nyheter hittas HÄR.
I sitt arbete på Slottsbergskliniken i Göteborg ser Amanda hur en mängd kvinnors yrkesförmåga och livskvalitet drabbas – men många vill inte söka sig till vården.
– Många är rädda för det man hört om riskerna med behandling, som exempelvis bröstcancer, säger hon.
Hon menar dock att denna riskinformation är bitvis både förenklad och föråldrad.
– Många tror att det finns fler risker än vad det faktiskt gör. Men sammantaget är fördelarna med behandling större än riskerna. Mår man dåligt och upplever symtom kopplat till klimakteriet så ska man absolut överväga behandling, framhåller hon.
Calvins bild är att det finns luckor rörande kunskap och information kring klimakteriet, både hos vårdtagare och ibland även vårdgivare.
– Ja, det är inte ovanligt att man missar att uppmärksamma de psykologiska/kognitiva symtomen som kan uppträda många år innan man är i menopaus.
Hon fortsätter:
– Det är vanligt att känna ångest, oro, ledvärk och sömnsvårigheter. Då kanske man får en utmattningsdiagnos eller behandlas med smärtstillande mot ledvärk. Symtomen är som sagt många, och allt är ju givetvis inte kopplat till klimakteriet. Men från 35 års ålder och uppåt anser jag att det bör finnas med som ett av orsaksalternativen när kvinnor söker vård.
Amandas studie syftar till att motverka att många kvinnor gör denna tuffa kroppsresa i tysthet. Hennes tes och infallsvinkel är att fler kvinnor ska få tillgång till mer kunskap. Inom ramarna för studien tittar hon närmare på just detta – kvinnors förutsättningar att fatta informerade beslut om sin hälsa genom klimakteriet.
– Jag vill att man i högre grad ska kunna se olika perspektiv, från högsta nivå inom vården och till individen själv, redogör hon.
Enkäten hon nu genomför hittas via Högskolan Dalarna och hon har även publicerat länken till den i flera sociala medier-kanaler.
Responsen har i positiv mening varit smått överväldigande.
– Mitt mål var att få 500 svar, men redan nu är det över 2 000 kvinnor mellan 35 och 65 år som besvarat enkäten. Det är ett oerhört fint gensvar och det visar nog även att det finns ett stort mörkertal i hur många som lider av klimakteriets effekter.
Med avstamp i detta ser Amanda också hur konsekvenserna ofta landar på både individ- och samhällsnivå.
– Det här är folkhälsa, att som individ kunna ha ett bättre liv. Många är mammor i tillvaron efter småbarnsåren, och sjukskrivningarna är höga inom målgruppen. Om fler kvinnor behandlades för klimakteriebesvär så finns stora vinster att göra på samhällsnivå. Bland annat genom minskade kostnader för vård i flera skeden, resonerar hon.
Hennes egen ambition och vilja att belysa hälsan kontra klimakteriet har både akademisk och mänsklig grund. I samband med att hon tog sin magisterexamen skapades en kontaktyta mot det hon konstaterar som ett stort och intressant ämne.
– Plus att jag är 42 år, så jag är ju själv en del av målgruppen för studien, berättar Amanda.
Hon utvecklar och lyfter fram aspekter i den kroppsliga förändringen:
– När vi tappar östrogenet så minskar kroppens skydd i vissa avseenden. Det är en viktig anledning till att jag anser att man ska överväga behandling mot sina besvär. Sedan ska det också nämnas att inte alla ser förändringen som negativ, det finns självklart många kvinnor som tycker att det är skönt att vara på "andra sidan".
Amanda knyter ihop den nu pågående studien med det hon planerar att den ska resultera i.
– Datainsamlingen är tänkt att avslutas i höst. När vi fått in så här pass många svar så kan de behöva delas upp i flera olika analyser och med olika infallsvinklar. Ett viktigt skede blir sedan att nå ut och sprida materialet. Det kan ske genom att delta på ämnesrelaterade konferenser, genom föreläsningar och att upplysa beslutsfattare.
– Jag känner även att det är viktigt att förmedla kunskap över generationsgränserna. I mitt yrke pratar jag ofta med kvinnor som lider av klimakteriets påverkan på tillvaron, och det händer att vissa börjar gråta bara av att få frågan hur de mår. Det finns ett stort behov av att få prata om det här och att man blir lyssnad på, säger sjuksköterskan och doktoranden Amanda Calvin.
Senaste numret av Lokalt i
