Det hela tar sin början med en tävling representerad av flera tungviktare. Världsnaturfonden, Ikea, FN:s utvecklingsprogram samt Region Gävleborg har presenterat ett “case” i specifika ämnen.
I dessa fall ska elever tänka problembaserat och leverera en samtida klok lösning för fallet i fråga.
Världsnaturfonden önskade se idéer ankrade i metoder för att minska skolmatsvinnet.
En uppgift som laget Grön matsal från Lugnetgymnasiets teknikprogram tog sig an med öppet sinne och finslipat förnuft. I tuff konkurrens om totalt 200 idébaserade projekt.
– Vi deltog i ett så kallat hackathon, en tidsbaserad och intensiv tävling där vi jobbade med det case som Världsnaturfonden presenterade här på skolan, berättar Emil Hammarbäck.
Han fortsätter:
– När vi körde i gång gick allt väldigt fort och det var snabba puckar under hela processen. Och så försökte vi ju samtidigt hålla koll på vårt ordinarie skolarbete, skrattar han.
Denna upplaga av tävlingen är den tredje i vilken Lugnetgymnasiet har deltagande lag, men den allra första då man tar sig till final.
Och sedan vinner hela rasket.
– De andra finalisterna hade förberett sina slutpresentationer väldigt noga, men vi lade bara till några detaljer till vår första framställning av vad vi kommit fram till, säger Hanna Frank.
– Juryn verkar ha gillat våra grundidéer och hur vi fokuserat på lösningar som känns genomförbara. Det får vi ta som en komplimang, framhåller Alfred Danielsson.
Erik Åkerblom menar att en viss nervositet inför den livesända finalen bitvis gjorde sig påmind, men att elevgruppen också bär självförtroende i ämnet då själva basen hittas på deras hemmaplan.
Närmare bestämt i skolmatsalen.
Anna Jantapan guidar längs tankebanor och taktiska trumfkort.
– Vårt arbete i det här syftar till att minska svinnet på skolmat. Hur kan vi peppa elever att äta mer skolmat, och vad är poängen med hållbar mat om den bara hamnar i soporna?
– Vi landade bland annat i tre argument som vi tror kan minska svinnet och höja upplevelsen av skolmaten, utvecklar hon.
Dessa är:
• Specifik utbildning för kockar i skolkök
• Att minska och begränsa kompostpåsen
• Ge möjlighet att provsmaka maten
Anna Jantapan:
– Det finns ingen enskild enkel lösning på det här problemet. Men vi tror att klok och smart användning av dessa faktorer kan bidra på ett väldigt positivt sätt.
Hon fortskrider med elevernas egen skolmatsal som utgångspunkt.
– Vår uppfattning är att öppen och schyst kommunikation mellan elever och skolkökets personal är viktig. Att vi på alla möjliga vis samarbetar, säger Anna och får medhåll från sina lag- och studiekamrater.
På just detta område finns i dagsläget mycket gott att rapportera om. Detta gällande både stämning och smakupplevelser.
Ulrica Danevad är lärare i svenska och UF samt programutvecklare på skolans teknikprogram. Hon intygar det märkbara lyft som på kort tid uppenbarat sig i den stora matsalen.
– Väldigt roligt att se, det här är en positiv miljö och eleverna har fått ett bra samspel med både kock och kökspersonal, konstaterar hon i muntra tongångar.
Kocken i fråga heter Joakim Rydell och han trivs som lök på laxen i sin tämligen nya omgivning.
– Började här så pass nyligen som i höstas, men tycker att det känns riktigt bra. Det är kul att laga mat till eleverna och jag har fantastiska medarbetare i köket. Vi tycker om vad vi gör bland grytor och kastruller och förhoppningsvis avspeglar sig det på tallriken, redogör han.
Detta bestyrks av Anna, Emil, Erik, Hanna och Alfred som samtliga ger goda omdömen till kökets nu rådande kulinariska metoder.
– Det märktes en positiv förändring på väldigt kort tid, det slog liksom om från en vecka till nästa, säger Hanna Frank.
– Till stor del handlar det om samma maträtter, men som lagas på ett helt annat sätt. Det är annorlunda och det märks att de som lagar maten verkligen bryr sig, och det har lyft hela känslan här inne, säger Anna Jantapan.
Grabbarna nickar instämmande och inflikar att man under veckan för Lokalt i:s besök haft 80-talstema i samband med att Lugnetgymnasiet fyller 40 år. Detta har bland annat renderat tidstypiska tallriksklassiker som kassler med ananas, skrattar eleverna i samklang med Ulrica som också uppmärksammar decenniet via stilsäkra drag i klädsel och frisyr.
Som pris i vad som bär fullständiga titeln “Future Minds Sustainability Hackathon” har Grön matsal vunnit en tung investering i form av både äventyr och nya kunskaper.
Denna veckas tisdag, onsdag och torsdag har de fem eleverna deltagit i en påkostad kurs i Process Design and Facilities på statusladdade Hyper Island i huvudstaden.
– De bor på hotell under hela vistelsen och kursen kostar 25 000 kronor per person, informerar Danevad som ser flera fördelar i en möjlighet som denna.
– De kommer att ha stor nytta av det här framöver, både i studier och i framtida yrken.
Eleverna själva är av samma mening.
– Det här ger möjlighet att bli bättre på att driva förändringsprojekt, hur man kan uppmuntra och få med andra i utvecklingsarbete på ett bra sätt, säger Anna Jantapan.
Emil Hammarbäck sammanfattar och låter lagandan leda eleverna framåt.
– Att tävla på det här viset, och inte minst att vinna ett pris som detta, är nog en nyttig lärdom inför yrken i många branscher. Det här var grymt kul och vi träffade rätt. Ett dream team, bästa laget man kan tänka sig att vara med i, smilar han.
