Vi träffas vid gamla Jussi Björlingmuseet som just nu används som platskontor åt högskolebygget. Efter ombyte till hjälm och arbetsskor visar Peter Efverström, projektledare för Archus, Olle Wallingstam, NCC:s platschef, och Mikael Hedh, runt.
Bygget har pågått i cirka ett år, men planeringen har pågått betydligt längre än så. Mikael Hedh var med redan 2018 när Högskolan Dalarna började leta efter mer ändamålsenliga lokaler.
– Det har varit en lång resa innan det slutligen föll på den här byggnaden och det är väldigt roligt att stå här nu när det bara är ett drygt åt kvar, säger han.
Varför blev det just detta hus?
– Det är närmare centrum, närmare kommunikationer och går att anpassa till de behov som högskolan har.
Om mindre än ett och ett halvt år kommer huset att myllra av hundratals studenter och lärare, men i dag myllrar det av byggnadsarbetare.
– Hittills har det varit runt 90 samtidigt, säger Olle Wallingstam.
Han trycker upp bygghissen till våning fyra i byggnadens södra hörn – mot Borganäsvägen. Högst upp i huset har arbetet kommit längst och där håller byggnadsarbetarna bland annat på med installation av sprinklersystem, ventilation och el.
– Här ska det bli en stor föreläsningssal där studenterna sitter i gradänger, förklarar Wallingstam.
I salen bredvid med stora fönster mot Stationsgatan växer en tentamensal fram. Den är också långt kommen.
– Men längst ner håller vi fortfarande på att riva. Så vi har hela byggkedjan igång samtidigt, säger Peter Efverström.
Huset byggdes som ett med den tidens mått mätt supermodernt Domusvaruhus och invigdes 1967. Sedan dess har byggnaden innehållit allt från restauranger och nattklubb till saluhall och kontor för myndigheter.
Av det ursprungliga huset har hela stommen kunnat återanvändas, liksom garaget och en del av trapporna. Att stommen sparas ger fler vinster, enligt Mikael Hedh.
– Ja, både tid, miljö och pengar.
Men det har också inneburit en rad utmaningar att inte börja från ett tomt ritningspapper.
– Jag personligen tycker att det är roligt att det inte finns några standardlösningar utan att man fått anpassa bygget efter de förutsättningar som finns, säger Olle Wallingstam.
Har ni stött på många problem?
– Nej, det är bara mindre saker – som det alltid blir.
Har ni fått några kommentarer eller klagomål från Borlängeborna?
– Väldigt få klagomål. Vi har haft en god dialog och de flesta är mycket positiva. Och jag är själv stolt över att ha varit med på det här projektet, säger Peter Efverström som själv bor i Sandviken.
Nu går bygget in i en ny fas. I förra veckan började fasaden i värmebehandlad thermowood att sättas upp längs Stationsgatan. Hela den fasaden beräknas vara klar i augusti då också avspärrningarna på centrumsidan flyttas och bussarna släppas på.
I höst utökas arbetarskaran till ungefär 200 personer som då förutom att färdigställa resten av fasaden också ska börja med sådant som innerväggar, toaletter och olika installationer.
Före semestern 2024 beräknar Diös att kunna lämna över nycklarna till högskolan som ska inreda huset. Och nästa höst är det dags för första studenterna att ta byggnaden i besittning.
Till sist en fråga som många Borlängebor ställer sig:
Hur går det med det speciella konstverk i emalj av Björn Alskog som prydde den gamla fasaden?
– Det finns sparat och återbrukas om möjligt på ett eller annat sätt i nära dialog med konstnären, säger Efverström.
Högskolan i Borlänge
Byggstart: Senvåren 2022.
Färdigt: För inflyttning före semestern 2024.
Yta: Totalt cirka 18 500 kvadratmeter inklusive garage.
Rymmer: 400-700 studenter på plats samt cirka 200 lärare. Till det kommer också distansstudenter.
Sysselsätter: Just nu ett 90-tal byggnadsarbetare. Som mest blir det cirka 200 samtidigt.
Kostnad: Cirka 500 miljoner kronor.
Om ett och ett halvt år ska det se ut så här i hörnet av Stationsgatan och Borganäsvägen enligt planerna. Illustration: Archus
