Karin Ferners entré i konsthallen på Dalarnas museum är av den oblyga naturen.
Titeln “Extra allt och lite till – lad, slims och kronor i en anda av återbruk” talar sanning i både form och omfattning.
Helheten är generös och präglas av fullt ös. Upphovspersonens naturliga avstamp i dåtid stärker också tilltalet i nutid.
Ferner sammanflätar metod och material från flera sekel och skapar en bitvis unik tagning av dalabaserade klädesplagg och smyckningar.
– Det är hundra procent återbruk, och det allra mesta av det jag arbetar med är hämtat från olika platser i Dalarna.
Hon fortskrider kring ett vaket och vidsynt tillvägagångssätt:
– Jag är född i ett återbrukssamhälle, det här har funnits med mig länge och sedan har det blivit mer och mer med åren.
Karins gärning i konstens värv grundas i silversmide. Därtill hyser hon stort intresse även för många andra uttryck där hantverk och idérikedom bygger basläger.
– Det finns så många möjligheter att skapa genom att ta äldre föremål och sätta i ny skrud. Framför allt erbjuds man ett fantastiskt arbetsmaterial.
– Silversmidet är jag utbildad inom, och även där handlar det i stort sett om hundra procent återbruk. I den här utställningen finns alltifrån vackra dräkter med rik historia, till detaljer som uppblötta papperssugrör, skrattar Karin åt dynamiken i det fria tankesättet.
Intresset för äldre ting är cementerat på lokal nivå. Karins skapande passion är på så vis känd hos ytterst relevanta resurser som Ta till vara-butiken i Falun.
Hon pekar mot skyltdockor som agerar kropp åt några av dräkterna i utställningen.
– Ta till vara ringde till mig och tipsade om dessa. “Vi har några skyltdockor här som vi tror skulle passa perfekt för dig”, och det hade de helt rätt i.
Ferner ler åt minnet. En talande aspekt av hennes till stor del närproducerade verksamhet, där tradition och ursprung nu får sig några stiliga stänk av punkmentalitet.
– Ja, i den här utställningen kan man säga som så att jag värnar om det som varit, och även tar mig vissa friheter. Jag bråkar lite varsamt med Dalarna, skrattar Ferner.
I utställningen samsas nu textilier, smycken, huvudbonader och mycket annat.
Betagande lyster möter mer dämpad dramatik, och i samtliga kompassriktningar väntar nygamla nyanser av Dalarna.
Dräkter i stor variation och med olika omfång, brudgumshjärtan från Enviken och Svärdsjö.
En dåtida analog klocka utan visare, tuffa stilbrottet i form av ett par “Foppatofflor” och lika flinka som fantasistöpta inslag från Karins barnbarn.
Det senare är något som ligger henne mycket varmt om hjärtat – såväl i denna salong som i ett större sammanhang.
– Ja, det här har mitt barnbarn Ronya gjort, säger Karin och visar via skyltdocka en väska och armband i färggrant, detaljsäkert utförande.
Hon fortsätter:
– Det är otroligt roligt att ha flera barnbarn som går på konstskola och deltar på mässor med sina verk. Det är fantastiskt att se dem skapa sitt eget uttryck. Är så stolt över dem på många sätt. Det värmer i farmorshjärtat, säger en innerlig Karin vars söner även gjort sig namn inom bland annat musik, film och litteratur.
“Extra allt och lite till” invigdes i samband med förra helgens Dalarna Folk Fashion Weekend i Falun.
Utställningen visas på Dalarnas museum till och med den 12 november.
– Har lagt lite extra krut på allting den här gången. Det är mycket och det visar flera sidor av mitt sätt att skapa. Upplever att jag får så enormt mycket tillbaka genom att återbruka material från olika epoker, förklarar Ferner med framtoning värdig en tidsresenär i kreativitetens anda.
Hon avslutar:
– Vem vet, det här kan vara sista gången jag ställer ut så här stort på den här platsen. Därför kände jag också att det bara var att köra. Nu tar jag i rejält och har inga hämningar, säger Karin Ferner.
