Snart fyller Gunvor 100 år!

Av Sara Flodin

LUDVIKA. Den 28 april fyller Gunvor Berglund 100 år.
– Jag tycker att jag har gjort det jag brinner för, försäkrar Gunvor som aldrig trodde att hon skulle bli 100 år.

Gunvor tycker inte att det går att jämföra dåtid med nutid, hon tycker att det är som skilda världar.

– Men jag har haft det jättebra hela livet, säger Gunvor, men håller inte med om att det var "bättre förr".

– Jag tycker att man har mer kontakt med människor nu, säger hon och att livet var hårdare förr.

Familjen hade sju barn som Gunvors mor tog hand om medan hennes far var yrkesarbetande och som liten trivdes Gunvor med det traditionella upplägget och yngsta systern lever fortfarande.

Gunvor tycker dock att folk var mindre stressade förr.

– Allting var lugnare, säger Gunvor som har ett råd till alla som stressar runt:

– Jag tycker de ska ta det lite lugnare.

Hon har massor av minnen från förr och minns sin bästa kompis Karin som hon alltid var tillsammans med.

– En gång kom vi på att vi skulle göra sockerkaksmet och äta upp, berättar Gunvor och säger att de hade i choklad i smeten:

– Det gjorde vi flera gånger.

Gunvor, som växt upp i Björbo, var ofta på besök hos Karins familj i deras fäbod i Lövberget.

– Ett av mina finaste minnen är från när vi var ute och vallade korna, berättar Gunvor som inte var speciellt rädd för de stora kreaturen trots att hon var liten.

Dagens tekniksamhälle har hon inte mycket till övers för:

– Jag tycker att det är hemskt. Jag kan inte med den moderna tekniken, säger hon och att den känns skrämmande.

Som yrkesverksam arbetade hon på Domus i Falun under 17 år. Där demonstrerade hon olika köksmaskiner.

– Det lärde mig väldigt mycket, säger Gunvor och skrattar åt minnet när hon glömde sätta på locket på en mixer och mandeln sprutade ut i butiken.

Även om hon var i 10-årsåldern under andra världskriget minns hon inte att kriget påverkade henne särskilt mycket.

– Då hade vi varken radio eller tv.

Omvärldens osäkra läge påverkar henne mer idag.

– Nu är det hemskt, säger Gunvor som tänker på barnen som drabbas. Hon har ett stort engagemang i att sticka åt Röda Korset; tröjor och filtar som skickas ut till hela världen.

– Jag sitter timme ut och timme in och stickar i min fåtölj. Vad skulle jag göra om jag inte hade min stickning, frågar Gunvor som även löser mycket korsord.

Det senaste projektet är att sticka en filt.

– Men det kostar mig mycket pengar för jag får betala allt garn själv.

Läs mer: Allt fler blir hundra år – speciellt i Dalarna

I ungdomen bodde hon i Ludvika, sen Borlänge och därefter Falun. När Gunvor blev änka 2020 bodde hon i ett hus i Falun.

– Men jag orkade inte med ett hus och en tomt så jag sålde huset och bilen, berättar hon och att det var en stor omställning i livet.

Gunvor flyttade till seniorboendet Milan i Marnäs när hennes man gick bort.

– Det fanns ingenstans i Falun där jag kunde komma in, berättar Gunvor som har en son i Ludvika som såg till att hon fick en plats på Milan och den 3 oktober 2020 flyttade hon dit.

– Så jag bodde på Milan i fyra år.

Gunvor trivdes på boendet där hon blev vän med en annan kvinna som också stickade till Röda Korset.

När Milan stängdes flyttade Gunvor till Ängsgården där hon bott under 1,5 år.

Dagens glädjeämnen är när mina barnbarn och barnbarns barn kommer hit för man är ju ganska ensam på ett sådant här rum, konstaterar Gunvor.

– De drar på mig strumporna på morgonen och sedan kommer de till lunch, men sedan ser jag ingen, då är man ensam, men det går bra.

Efter morgonbestyren brukar Gunvor sitta och sticka åt Röda Korset nästan hela dagarna.

– Är det fint väder går vi ut en promenad. Vi brukar vara ett helt gäng kärringar, säger hon och ler.

– Men jag önskar att jag hade lite mer kontakt med de andra damerna här.

Gunvor har hållit sig frisk och aldrig haft någon allvarlig sjukdom och tycker att Väntjänstens sittgympa är toppen.

– Men jag har haft en väldigt dålig rygg, säger hon och efter ett fall för några år sedan slog hon sönder axeln.

Gunvor berättar att hon har kört mycket bil och efter en trafikolycka 1986 förlorade hon både smak- och luktsinne.

– Nu har jag vant mig, förklarar Gunborg som älskar att baka, vilket hon gjorde åt PRO i Falun där hon varit mycket aktiv.

– Och folk kom för mina bullar, berättar Gunvor och skrattar.

Födelsedagen firar Gunvor tillsammans med de närmaste.