Redan år 1700 anlade Christopher Polhem Stiernsunds Manufakturverk, tillsammans med Gabriel Stierncrona. En av sakerna som tillverkades i anläggningen var urverk.
– Polhem utbildade sig i Uppsala och bekostade sina studier genom att reparera urverk, bland annat professorernas. Just tillverkningen av urverk var det första som Polhem startade här i Stjärnsund, säger Robert Goude.
I Uppsala reparerade Polhem även domkyrkans gigantiska urverk och flera år senare slog han sig ner i Stjärnsund, eller Sund som samhället hette då. Prefixet Stjärn hämtades senare från Gabriel Stierncronas efternamn.
– Stiernsundsuret var en bra konstruktion av Polhem, från i början av 1700-talet. När Polhem senare lämnade bygden så tog hans brorson, Anders Polhammar, över. Här jobbade både urmakarmästare och drängar, urmakeriet sysselsatte nästan tio personer samtidigt, säger Robert Goude.
1761 drog sig Anders Polhammar tillbaka och dennes dotterson, Reinhold Galle Rückersköld, övertog Polhems del av Stjärnsunds bruk och något år senare överlät han urmakeriet till urmakarna själva som då blev så kallade frimästare.
Mot slutet av århundrandet och början av 1800-talet minskade golvurens popularitet och då minskade även antalet urmakare i Stjärnsund. 1807 blev Daniel Trång ensam väggurmakare i samhället. Han efterträddes av sitt kusinbarn Carl Johan Trång som i sin tur ersattes av sin son Carl Johan Trång den yngre. Den sistnämnde bedrev verksamheten fram till år 1900 då det blev dags för en ny släkt, vid namn Goude, att ta över.
– Brukspatronen gav mer eller mindre i uppdrag till min farfar, Johannes Goude, att ta över efter Trång. Farfar var maskinist på bruket och väldigt tekniskt bevandrad. Han byggde upp sin verkstad i det här huset där vi står nu och byggde sina maskiner själv. Utrustningen som Trång använde finns på Polhemsmuseet i huset intill, berättar Robert Goude.
Han visar runt i verkstaden där det bland mycket annat finns en fräsmaskin som farfar Johannes byggde 1910.
– Den går fortfarande att använda. Det är en halvautomatisk fräsmaskin som man bland annat skär kugghjul med.
Sedermera började även Johannes son, Bertil Goude, att jobba i urmakeriet och när Johannes gick bort 1950 tog Bertil över firman. Det följande decenniet ökade efterfrågan på golvur igen och när Bertils son Robert Goude började jobba i firman ökade produktionen. 1974 tog Robert över firman som nu hette Stiernsunds-Ur.
– Och då hade jag jobbat heltid i verkstaden sedan 1970. Men det är en svår bransch, det fanns efterfrågan när jag började men numera tillverkar jag inga nya ur, det handlar bara om att restaurera gamla urverk, berättar Robert Goude som alltså firar 50 år som urmakare i år.
Var det självklart att du skulle gå i din pappas och farfars fotspår?
– Nej, det var inte alls självklart att jag skulle gå i samma bana. Jag flyttade och utbildade mig men återvände senare. Jag bor i släkthuset, där både min pappa och farfar tidigare bott.
Kan du jobba med alla slags ur?
– Nej, mina verktyg är byggda för att bara passa till Stiernsundsur.
Hur ofta får du nya uppdrag?
– Med ojämna mellanrum, från hela landet. Det är många som äger ett Stiernsundsur och som behöver hjälp med att restaurera urverket. Nyligen jobbade jag med ett urverk som kördes hit från Halland. Tidens tand gör att det blir avlagringar och till slut stannar uret. Då behöver man plocka isär hela urverket, tvätta och polera delarna och så sätta tillbaka dem igen.
Robert öppnar ett skåp där han bland annat har två urverk bredvid varandra, ett från 1700-talet och ett som är betydligt nyare.
– Du ser ju att urverken är likadana, även om det skiljer över 200 år mellan dem. Visst är det speciellt att få restaurera ett urverk från 1700-talet men den enda skillnaden är egentligen att det kan vara lite mer jobb att rengöra de delarna eftersom de är så gamla.
Robert Goude fyller 82 år i mars men har inga planer på att stänga igen sin verkstad.
– Nej, jag tänker hålla på här så länge jag orkar. Jag går hit en stund varje dag, det är perfekt att ha en verkstad att gå till. Men det är klart att det inte finns någon som kan ta över efter mig. Och för den delen finns det ju ingen efterfrågan på dessa ur längre, det enda jag gör nu är som sagt att restaurera gamla urverk, säger Robert Goude.
Ortsnamnet Stjärnsund
Platsen hette ursprungligen Sund, men år 1700, när Christopher Polhammar och Gabriel Stierncrona grundade Stiernsunds Manufacturwerk, ändrades namnet till Stiernsund. Detta till Stierncronas ära då det var han som bidrog med kapitalet.
Stavningen ändrades sedan till Stjernsund och skrivs numera Stjärnsund.
När det gäller företagsnamnet Stiernsundsur har man valt att behålla den gamla stavningen i stället för det modernare Stjärnsundsur.
Källa: www.stiernsundsur.se
