Ideella vinterstyrkor investerar kunskap och kraft i att säkra Runn och Ösjöns repertoar som vinterarena. I centrum står skridskor och friluftsliv i vacker natur, och säkerheten utgör ett viktigt fundament.
Foto: Sonny Jonasson

Plogsäkra eldsjälar om säkerhet på isen

FALUN. Växlande väderlek påverkar i hög grad “dagsformen” på sjöarnas isade ytor. Anders Björn vid ideella föreningen Runn-is breddar bilden av vinterns härligheter på naturis. Han betonar att sjöarna är en levande organism som kräver försiktighet och respekt. – Hjälm och isdubbar ska man ha med sig. Stavar är också bra, och det kan vara en avgörande faktor att inte åka ensam, säger han i välmenande säkerhetssyfte.

Frusna scenarion som fröjd för ögat och aktivitetsbas med idyllisk inramning.
Sjöarnas vintergolv lockar mängder av skridskoåkare och friluftspeppade att bevista isarna och att låta grillorna skära över de generöst tilltagna och natursköna långfärdsbanorna.
Anders Björn är en av plogarna i den ideella föreningen Runn-is som består av ett femtontal aktiva medlemmar.

Organisationen tillägnar tid och kraft till att skapa god standard på Runn och Ösjöns isytor.
– Vi är en plogförening som vill bidra till att så många som möjligt på ett bra sätt kan ta del av de vackra sjöarna även vintertid.
– Upplever att vi har mycket bra samarbete med kommunen. Vi har uppdrag från kultur- och fritidsförvaltningen för detta. Det här är ju heller ingen politisk fråga, utan det handlar på ett allmänt och positivt vis om att skapa fina chanser för invånarnas friluftsliv, utvecklar han.

I verksamhetens mitt återfinns alltså Dalarnas näst största sjö samt anslutande sjösystem.
Plogarnas gärning skapar härav förutsättningar för lokala och regionala aktörer att arrangera aktiviteter på Runn och Ösjön.
Däribland återkommande vinterfesten Runn Winter Week, som Anders liknar vid en systerorganisation till plogföreningen.
Föreningens arbetsinsatser har en tydlig roll i att skotta för besökarnas vinterpuls på sjöarna, och Anders Björn understryker att allt sker mot bakgrund av ett djupt rotat säkerhetstänk.
– Vi är grupperade i Falun och Ornäs med omnejd för att ha så bra spridning som möjligt för att jobba med just Runn och Ösjön, som ju sitter ihop.

Han fortsätter:
– Vi är otroligt noga med säkerheten i våra egna insatser och inte minst vill vi uppmana dem som vistas på sjön att också vara det. Här är Sjöräddningssällskapets rekommendationer och uppdateringar mycket bra riktlinjer som vi följer, och vi vill tipsa alla andra isvänner att göra samma sak.

Anders Björn (i orange väst) med föreningskompanjoner i full färd att ge sig ut på ett plogpass över Runns isytor. Foto: Sonny Jonasson

Anders konstaterar att det tyvärr inträffar olyckor och incidenter på länets och landets isar.
Dock är man i det banområde för skridskoåkning som Runn-is ombesörjer lyckligtvis hittills förskonade från detta.
– I våra system har vi inte haft några allvarliga tillbud. Vi hoppas att alla besökare tänker på aspekter kring trygghet och säkerhet innan man ger sig ut på sjön, säger Anders och ger en redogörelse för de element som sätter villkoren för frostnupna härligheter.
– Det är väldigt viktigt att man förstår att man befinner sig på en sjö. Sjöis är föränderlig och inte slät som i en ishall. Ytskiktet påverkas kraftigt av väder- och vindförhållanden, framhåller han.

Och går bokstavligt talat på djupet med värdefullt vetande i sammanhanget.
– Vid 4 graders temperatur är vattnet som tyngst och sjunker till botten, och exempelvis Runn är en av många sjöar som aldrig blir bottenfrusen. Sjöis fryser nedåt och inte uppåt. Några meter ned flyter ju därför vattnet, och isen är inget fast förankrat “golv” utan flyter ju även den.
– Sjön är ett värmemagasin även på vintern, och ofta är det inte förrän kring trettonhelgen Runn är redo för våra aktiviteter, säger Anders.

Via webben på runn-is.net samlar föreningen fortlöpande information och så gott som dagliga israpporter för sina banområden.
Här hittas också regelbundet uppdaterade – nattetid undantaget – kameravyer över hur isen ser ut i anslutning till Storsund, Hälsinggårdsbryggorna och Ösjön.
Även detta med målbilden att förse exempelvis långfärdsskrinnare med goda doser beredskap i både ryggsäck och tanke.
– Vi upplyser när isen enligt vår bedömning inte är åkbar. Och även vid goda isförutsättningar vill vi verkligen uppmana alla isbesökare att medföra utrustning som kan ha oerhört stor betydelse, berättar Anders Björn som utöver uppdraget som plogare även agerar sekreterare i organisationen.

“Att vistas i miljöer som dessa är en härlig bonus när man håller på med det här”, konstaterar Anders Björn. Foto: Sonny Jonasson

Han exemplifierar i sammanhang som kan ha livsviktig funktion.
– Man ska ju ha hjälm på sig. Det har de flesta, men jag blir ledsen när jag då och då ändå ser att folk ger sig ut på isarna med huvudet oskyddat.
– Isdubbar är ett viktigt hjälpmedel om olyckan skulle vara framme, och det kan även stavar vara förutom att de bidrar till stabil åkning. Det kan också vara tänkvärt att inte åka ensam. Att man inte är själv på isen i händelse av ett tillbud kan ha direkt avgörande betydelse, betonar Anders Björn i termer präglade av upplysning och aktsamhet.

Han avslutar nära miljö och magnifika vinterlandskap.
– Det här är både vackra och populära platser för den kalla årstidens aktiviteter, och det är en fin tillgång för hela området. Vi kan göra vårt för att skapa bra förutsättningar, men det är även viktigt att ha i åtanke att det är moder natur som vi alla har att göra med på isarna.

Långfärdsskridskoåkning på Runn. Foto: Sonny Jonasson

Säkerhet på isen – tips från Sjöräddningssällskapet
Viktig utrustning
▪ Telefon i vattentätt fodral
▪ Isdubbar
▪ Ispik
▪ Räddningslina
▪ Flythjälp
▪ Varma kläder för ombyte

Att rädda sig själv
Nedanstående är viktiga åtgärder i korthet. Mer detaljerade tips och tillvägagångssätt hittas på bland annat sjoraddning.se.
▪ Kom till ytan och andas luft. Ta det lugnt, flyt på flytvästen och hämta andan innan kraftsamling för att ta dig upp igen
▪ Orientera dig och gör upp en plan. Går det att ta sig upp ur vattnet – gör det. Sikta annars på att hålla fast i brygga, iskant eller dylikt
▪ Använd händerna, de är det första som slutar fungera. Larma, dra åt flytvästremmar, stäng igen kläder, ta på huva, påkalla uppmärksamhet
▪ Använd huvudet. Omdömet försämras snabbt av rädsla, stress och kyla. Formulera en plan så fort som möjligt och håll dig till den
▪ Spara energi och skydda luftvägarna till varje pris. Ska du röra dig för att skapa värme – använd benen och inte armarna (blodet i armarna kyls snabbare)
▪ Om att simma till land ej bedöms möjligt är det bättre att ligga still och spara energi än att “göra ett försök”. Kylan gör rörelserna svaga och simningen ineffektiv, vilket kan vara slöseri med livsviktig energi

Att hjälpa andra
▪ Öppna luftvägarna
▪ Tänk på din egen säkerhet. Se över läget så inte du själv hamnar i samma situation som den nödställde. Larma innan övriga åtgärder
▪ Använd redskap. Använd något mellan dig och den drabbade så du inte riskerar att dras ned i vattnet
▪ Kan du inte lyfta eller få upp personen ur vattnet, håll upp huvudet. Ge inblåsningar om personen inte andas själv
▪ Övervaka tills sjukvårdare anländer. Om du får upp personen och denne är medvetslös, gör inblåsningar och följ den vanliga HLR-proceduren
▪ Ta bort blöta kläder. Om personen kan gå, sitta eller prata, ta bort blöta kläder och isolera med filtar eller annat du kommer åt. Om personen hostar eller verkar ansträngd bör denne till sjukhus för kontroll

Det händer i kroppen vid nedkylning
Kroppstemperatur i grader Celsius samt tillhörande konsekvens.
▪ 35°: Frossa, dålig motorik och försämrat omdöme
▪ 33°: Kraftig frossa, förvirring och händerna är oanvändbara
▪ 30°: Avtagande frossa och kraftig förvirring
▪ 30–28°: Långsam puls och andning samt risk för hjärtflimmer
▪ 27–25°: Medvetslöshet och risk att dö
(Källa: Sjöräddningssällskapet/Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)

Facebook

Populärt på webben