I planen föreslås bland annat Röbacken, Hagge gruvområde och Västansjö som lämpliga områden att anlägga solcellsparker på. Främst handlar det om platser som inte kan användas till så mycket annat.
Exempelvis mark där det ligger kommunala deponier, gruvhål eller mark i anslutning till större vägar. Inte heller industrimark finns med i solcellsplanen.
De föreslagna platsernas storlek skiljer sig åt. ”Röbacken del II” söder om Smedjebacken är 77 hektar. Det går att jämföra med 14 genomsnittliga fotbollsplaner.
”Västansjö” däremot, som ligger mitt emot Ovako, är betydligt mindre. Där föreslås ett område på drygt två hektar, det vill säga knappt fyra fotbollsplaner.
– Det som är viktigt är att ytorna utformas så att man inte begränsar människors rörelsefrihet. Till exempel genom att man anlägger passager genom solcellsparken, säger Gunilla Skoog.
Hon berättar att det på vissa av de utpekade platserna finns ängs- och jordbruksmark och att marken där skulle kunna användas på ett samexisterande sätt.
– Det kan vara allt från att ha får till annan odling. Man kan placera solcellerna så att skördetröskeln kan ta sig mellan, så att man kan bruka marken ändå. Jorden förstörs inte av en solcellsanläggning. Den består bara av ett stag som man kan lyfta bort.
Sammanlagt är det nio områden som tagits fram som lämpliga för anläggning av solcellsparker. Markerna tänker kommunen hyra ut till företag som vill bygga och bedriva solcellsparker. Upplåtelseformen kallas anläggningsarrende, vilket bland annat innebär att arrendatorn har rätt att uppföra byggnad utan bygglov.
Än så länge är det två företag som visat seriöst intresse för att anlägga solcellsparker i Smedjebacken. Vilka de är vill Gunilla Skoog dock inte gå ut med förrän efter sommaren när uppgörelserna är klara.
– Det förs diskussioner om avtal just nu. Varje område kräver sitt beslut.
Att ha en solcellsplan är Smedjebacken bland de första i landet med att ha.
– Jag har inte hittat en annan kommun som har en solcellsplan. Det är ganska unikt och ett led i att vi är en ekokommun i framkant som satsar på förnybara energislag, säger Gunilla Skoog.
Under hösten tror hon att minst en exploatör kommer att ha inlett arbetet med att anlägga en solcellspark. När den väl står klar ska parken kunna kopplas upp mot det kommunala elnätet.
– Tanken är att kommunen ska kunna köpa miljövänlig el från solcellsparken.
Utöver de två företag som kommunen för diskussioner med för tillfället, är det fler som visat intresse. Det säger Lena Ludvigsson Olafsen, ordförande i miljö- och byggnadsnämnden.
– Det är flera som ringer och är intresserade av att exploatera. Det är ett hårt tryck. Det är trevligt att ha det här dokumentet, det är som ett smörgåsbord att kunna dela ut till exploatörer, säger hon och håller fram en papperskopia av solcellsplanen.
Energimyndigheten
För att få intäkter från en solcellspark behöver ett avtal tecknas med en köpare av elen, även eventuella elcertifikat och ursprungsgarantier kan säljas. Intäkterna från en sol-elpark kan variera stort med olika avtal. Säljs elen direkt på elmarknaden varierar ersättningen i takt med utbud och efterfrågan där.
Ur solcellsplanen
I solcellsplanen har Smedjebackens kommun tagit fram nio lämpliga och 13 olämpliga platser för solcellsparker.
I Sverige tar det ungefär två till tre år för en solcellsanläggning att producera lika mycket energi som det går åt för att tillverka, transportera och driva den.
En solcellsanläggning har en generellt beräknad livstid på 25-30 år.
Forskning på Mälardalens högskola visar att solceller på jordbruksmark skulle ge mer el än Sveriges årliga behov, och dessutom öka skörden vid torrt väder. Det bildas mikroklimat med lägre avdunstning under anläggningen, vilket gör att den högre luftfuktighet gör att plantorna stressas mindre av hetta och torka, än de utanför anläggningen.
En solenergianläggning i Sverige producerar som mest en solig och molnfri sommardag mellan mars och oktober. En molnig vinterdag producerar den knappt någonting.
