Schemalagd lunch innebär att de nära 130 eleverna som går i årskurs 7 på Kyrkskolan måste äta lunch i skolmatsalen under 20 minuter av totalt 40–50 minuters lunchrast.
Vid borden sitter de tillsammans med andra elever från samma klass, mellan sex och tolv vid varje bord, samt en lärare, studiecoach eller fritidspedagog.
– De senare åren har vi sett att många väljer bort matsalen. Man kanske bara går vissa dagar och en del elever äter inte alls. Dessutom har vissa kanske inte ens hunnit äta frukost innan de börjar.
Tidigare har alla sjundeklassare, liksom eleverna i årskurs 8 och 9, varit fria att äta var de vill under luncherna, men för att försäkra sig om att de ska få i sig den näring de behöver har man nu infört schemalagda skolluncher på prov. Initiativet kommer från kostenheten och är en del i arbetet med kommunens mål att bli en av de bästa skolkommunerna i landet.
– Vi jobbar med det hela tiden och tittar på vilket stöd vi ger våra elever och vilka faktorer som skulle kunna öka vårt meritvärde.
Andra fördelar med obligatorisk lunch i skolmatsalen är att alla elever har sällskap av varandra.
– Det är en fördel eftersom många kommer från olika skolor. Det får tid att lära känna varandra. Även lärarna får möjlighet att samtala med eleverna. De hinner prata om ämnet från dagens lektion och lyssna in andra funderingar som eleverna har.
Enligt Emma Risberg har Livsmedelsverket tagit fram nationella riktlinjer för måltider i skolan, vilka legat till grund för den obligatoriska lunchen.
– Vi tror att fler elever äter lunch eftersom alla måste gå ner till matsalen. Skolmåltiden är planerad utifrån vad man behöver få i sig så det är bra utifrån en hälsoaspekt. Det här är ett försök som vi kommer att utvärdera både utifrån personalens och elevernas perspektiv.
Läs också:
Elever kritiska till schemalagd lunch | Lokalt i Dalarna
