Cristoffer Gifvars, Joel Gustafsson, Sanna Bergström, Fredrik Olérs och Katla Stenfors äger via sina yrkesperspektiv direktinsyn i Region Dalarnas vårdnära service. Samtliga framhåller servicens viktiga funktion för länets vårdkapacitet.
Foto: Sonny Jonasson

Nyetablerat yrke ett lyft för vården på länets lasarett

FALUN/DALARNA. En ny yrkeskategori etableras på bred front. Vårdnära service utgör en kapacitet som visar sig vara efterlängtad. I höst införs denna service även i Ludvika och är därmed i drift på alla Dalarnas lasarett. – Totalt är vi hittills drygt 100 medarbetare och rekrytering pågår, säger Fredrik Olérs som är processägare inom logistik för Vårdnära service.

Vårdnära service genomfördes 2016 som ett pilotprojekt på Falu lasaretts patienthotell.
Året efter togs strategin i praktiskt bruk vid kirurgklinikens tre vårdavdelningar på samma lasarett.
Syftet är att avlasta vårdpersonal med de arbetsuppgifter som inte kräver vårdkompetens.

Att växla arbetsuppgifter från vårdpersonal till servicepersonal frigör tid och resurser för undersköterskor och sjuksköterskor.
– Det här är ett viktigt arbete där kontentan är just att avlasta vården, framhåller Fredrik Olérs som ansvarar för införandet av vårdnära service från Regionservice.
Olérs har sedan starten arbetat nära etableringen av denna yrkesroll.

Han formulerar styrkan i att renodla arbetsuppgifter för berörda personalgruppers bästa.
– Medarbetarna i vårdnära service utbildas och blir kunniga inom hygien, kost, lokalvård samt slut- och infektionsstädningar och arbetar ständigt nära den direkta vården. När vårdnära service tar över dessa uppgifter, frigörs tid till patientarbete.
Detta beskrivs även på sikt möjliggöra att vårdpersonalen kan rikta tid till bland annat fortbildning.
Förutom förbättrad arbetsmiljö för sjukvården påvisar Fredrik även vinsterna i ett bredare karriärperspektiv.
– Ja, det här innebär definitivt en välriktad statushöjning för serviceyrket. Det ger även insyn i vårdyrken och kan inspirera till att söka en vårdutbildning. Vårdnära service möjliggör mer tid i avdelningarnas direkta patientarbete, och det är ett omväxlande servicearbete.

På Falu lasarett jobbar i dag cirka 70 personer inom vårdnära service, fördelat över totalt 14 avdelningar och den femtonde är i drift under hösten. Foto: Sonny Jonasson

Han fortsätter:
– Region Dalarna har även anställt en forskare som ska följa upp arbetsmiljö, patientsäkerhet och produktivitet i och med införandet av vårdnära service.
Formatet är initierat också i andra svenska regioner och har bitvis varierat upplägg på olika sjukhus och geografiska hemvister.
Insatserna skapas i dialog med vården och stor flexibilitet uppges råda för bästa resultat.

Övergripande ansvarsområden innefattar moment som patienttransporter, måltidshantering, lokalvård och materiel- och textilförsörjning. Därtill patientnära städning samt tidigare nämnda slut- och infektionsstädning.
Fredrik Olérs:
– Vårdnära service är väldigt uppskattat av sjukvårdpersonalen. I dag är vi en viktig medspelare till vården och tar helhetsansvar för serviceuppdraget.

Nu förstärks närvaron i Region Dalarna ytterligare.
Rekrytering pågår och inom kort nalkas även uppstart på Ludvika lasarett.
Sedan tidigare är man verksamma på lasaretten i Falun, Avesta och Mora.
– I och med detta är vi aktiva på samtliga sjukhus i Dalarna och vi vill nå ut än mer med det här yrket.

Fredrik vidareutvecklar:
– På senare tid har ansökningarna glesat ur lite, och den trenden vill vi vända. Det är ett nytt, spännande arbete som bjuder mycket i både kvalitet och kompetens. Det är även ett bra instegsjobb om man vill gå vidare mot arbete inom vården.
– Vi har dammsugit regionen på kunskap i rekryteringen och vill därför ytterligare synliggöra yrket. Vi söker folk med driv för service och kanske erfarenhet från andra servicebranscher.
Han upplyser att breddinförandet av yrkeskategorin pågått sedan 2021 och fortsätter i detta nu.

Dalarnas professionella repertoar uppges ha tämligen tung profil nationellt.
– Det stämmer, det finns områden där Region Dalarna ligger i framkant i det här sättet att arbeta, redogör Fredrik Olérs.
Och understryker kärnvärden som förankrar helheten i tidlösa och mänskliga förtjänster.
– Ja, det här är ett betydelsefullt arbete som bidrar till att patienten får mer vårdtid, understryker han.

Cristoffer Gifvars jobbar sedan cirka ett år tillbaka inom detta serviceyrke på Falu lasarett.
Han beskriver ett variationsrikt uppdrag som ser honom utföra sysslor på nästintill hela det stora sjukhuset.
– Vi jobbar enligt olika pass. Ena stunden serverar man frukost för att sedan städa lite och göra livsmedelsbeställningar. Det är väldigt blandat och vi har bra stämning, tycker jag.
– Det här jobbet innebär mycket kommunikation med vårdpersonal. Och det är en intressant miljö att jobba i. Det är väldigt sällan händelselöst, betonar han.

Yrkets ansvarsområden innefattar bland annat patienttransporter, måltidshantering, lokalvård och materiel- och textilförsörjning. Foto: Sonny Jonasson

Kollegan Joel Gustafsson anslöt samma yrkesbana denna sommar, och i huvudsak på avdelning 27 (hjärtcentrum) och kirurgen.
Han redogör för upptaktens teoretiska del, där fundamentet för yrkets utövande introduceras.
– Det ger inblick i varför, när och hur olika moment utförs. Väl ute på avdelningarna får man sedan jobba nära en handledare under en period.

Sanna Bergström är första linjens chef inom vårdnära service. Hon inflikar att man som vikarie och sommarpersonal även tar del av en digital utbildning gällande kosthantering, allergener och områdets viktigaste element.
För tillsvidareanställda genomförs utbildningen i en upplaga med närvaro på fysisk plats.
Joel Gustafsson tar vid och likt Cristoffer tillskriver han arbetsdagens mjuka värden stor betydelse.
– Vissa patienter är väldigt pratglada och man kan diskutera allt mellan himmel och jord med dem. Överlag känns det bra att i jobbet kunna göra något för dem som behöver det.

Undersköterskan Päivi Mogren och avdelningschef Katla Stenfors är båda verksamma vid nämnda 27:an på Falu lasarett.
Duon betraktar den ständigt närvarande avlastningen som väsentlig.
– Det gör skillnad. Stressen är inte lika intensiv och även hygienfaktorer nära patienten har stärkts, exemplifierar Stenfors.

Päivi instämmer och framför ett helhetsintryck i sammanfattande termer.
– Precis som Katla säger slipper vi nu känna den här stressen att även hålla på med allt runtomkring.
– Nu kan vi fokusera på att hjälpa patienten, och därav är den här servicen en räddning. Man kan nästan fråga sig hur vi hann med allt tidigare, skrattar hon lågmält i en avslutande reflektion.

“Det gör skillnad”, säger avdelning 27:s chef Katla Stenfors (till höger i bild) om den positiva effekten av vårdnära service. Foto: Sonny Jonasson

Vårdnära service på länets lasarett
Så här ser fördelningen av antal medarbetare kontra vårdavdelningar ut i dagsläget:
▪ Falun: Cirka 70 medarbetare över totalt 14 avdelningar och den femtonde är i drift till hösten
▪ Mora: 26 medarbetare (6 avdelningar)
▪ Avesta: 10 medarbetare (2 avdelningar)
▪ Ludvika: 6 anställda (1 avdelning, verksamhetsstart i höst)
I Region Dalarnas organisation tillhör Vårdnära service förvaltningen Regionservice, som bland annat också omfattar medarbetare inom lokalvård, storstäd, logistik, kostproduktion, fastighetsdrift, bevakning, café och butik.
“Vi bidrar till rätt kompetens på rätt plats, och vi har skapat ett helhetskoncept som kommer patienten till gagn”, säger Fredrik Olérs om det centrala syftet i vårdnära service.

[YouPlaySinglePlayer video="2337,1874,367124" yot yod ap]
Facebook

Populärt på webben

Läs senaste numret av Lokalt i !

Artiklarna i E-tidningarna går även att lyssna på!

ANNONS