Yvonne Wallin blev svensk mästarinna i pimpelfiske i Burträsk 2016. Hon suktar efter en seger i SM i mete.
– Det känns som om jag prenumererat på placeringar mellan fyra och sex – det vill sig inte riktigt, suckar hon.
För henne och 1 300 000 andra folkbokförda i Sverige är fritidsfiske en väsentlig del av vardagen.
Yvonne Wallin och hennes kamrater i fiskeföreningen Grängesnappet är det viktigt att dela med sig av sitt intresse. De besöker skolor för att dela med sig av sina kunskaper för att öka möjligheterna till fångst och därmed väcka ett intresse. Funktionshindrade ges också möjlighet att pröva på fiske i föreningens regi.
– Rätt grejer vid rätt tidpunkt är det bästa råd jag kan ge, säger Lasse Johansson och laddar sitt spö för att prova lyckan i en sjö i Hagge där regnbåge planterats in.
Den här förmiddagen är det bottenmete som gäller.
– Betet kan var mask, räka, maggot eller någon av de degblandningar som tillverkas för ändamålet, råder han.
Variationerna på de degblandningar tillverkade för fiske är många och fantasifullt sammansatta.
– De som smaksatts med vitlök har fungerat bäst för mig, skvallar en anonym fångstman med stor rutin från fiske i Hagge.
Havs och Vattenmyndighetens aktuella statistik i ämnet påvisar hur stor vikt människor folkbokförda i Sverige sätter till fritidsfiske.
Under 2018 ägnade sig ungefär 1,3 miljoner svenskar åt fritidsfiske i svenska vatten. Antalet fiskedagar uppgick till 10,9 miljoner. Den fångst som inte återutsattes uppskattas till 5 200 ton. Abborre var i insjöar den mest fångade fisken, sammanlagt 883 ton landades. Sammanlagt 542 ton gädda lockades att bita på krokar.
Av de arter som vanligen benämns som ädla rapporterades fångster mätt i ton: öring 622, lax 523, röding 199 och harr 89.
Bakom rubrikraden, övriga arter 498 ton, döljs sannolikt en hel del odlad regnbåge, vanligen förekommande i så kallade put-and-take vatten.
Yvonne Wallin föredrar fiske i hemmavatten.
– Runn är bästa sjön i Dalarna, fastslår hon.
Fiskebrodern Lasse Johansson gillar Glaningen (Blötberget) och Saxen (Saxdalen).
En forskningsstudie från Göteborgs universitet anses påvisa att naturbaserade aktiviteter är starkt hälsofrämjande och har en dominerande roll i vår egenvård för att hålla oss friska, tåla stressande arbete och återhämta oss från sjukdom.
De som är funktionshindrade, utbrända, har försämrad psykisk hälsa eller för låg fysisk aktivitetsnivå reagerar särskilt positivt på naturbaserade miljöer och aktiviteter.
Naturinriktade personer, med en mera ”stenåldersbetonad” livsstil, mår bättre, tål stress bättre, är mindre sjuka, har lägre vårdkonsumtion och återhämtar sig snabbare.
Något att nappa på?
