Falu kommuns initiativ att bjuda in Elin Röös riktar strålkastare mot helheten i livsmedelskedjan.
Hur matproduktion och maten som konsumeras påverkar miljö och klimat.
Vidare klargörs att det hela även är del av en riktad satsning på hållbarhetsfrågor inom kommunen.
Röös poängterar vid vistelsen i Falun vikten av att alla gör sitt i stort och smått.
De 350 åhörarna – många med kostnära befattningar inom kommunens servicesektor samt berörda chefer och tjänstemän – nås av budskapet att läget är allvarligt.
Men konstruktiv förändring är alltjämt möjlig, meddelar Elin Röös.
– Jobbade tidigare inom IT och telekom, men sedan bytte jag bana och 14 år tillbaka började jag i stället forska inom mitt nuvarande fält. Jag upplevde ett slags klimatuppvaknande och började titta på mitt liv och min livsstil.
Hon fortsätter:
– I nuläget känns det även väldigt tråkigt att behöva lägga till vissa bilder i min presentation när jag föreläser, då klimatfrågor av vissa inte bedöms vara på riktigt. Att man förnekar det här och bitvis visar förakt mot vetenskapen.
Elin Röös – i somras också värd för ett timslångt avsnitt i “Sommar & vinter i P1” – betonar att civilisationen av i dag är beroende av ett stabilt klimat.
En civilisation som kunnat utvecklas tack vare de senaste cirka 10 000 årens förhållandevis stabila temperaturnivåer.
– Men detta håller på att förändras. Vi har värmt upp jorden med cirka 1,2 grader men är på väg mot 3–4 grader och ett helt nytt läge, säger hon och knyter an till betydelsen av Parisavtalet som syftar till att begränsa den globala uppvärmningen.
Härav menar hon också att allas insatser, små nationer likväl som bjässar, är viktiga för att uppmuntra förändring.
Hon drar paralleller mellan Sverige och Pakistan. Sistnämnda har mer än tjugo gånger så många invånare, men den högre materiella standarden på blågul mark innebär att man individuellt konsumerar mer och orsakar klimatpåverkan.
Medan densamma i Pakistan sker i lägre individuell omfattning, men i en större befolkning.
Ett exempel som åskådliggör storlek och volym jämte resurser och levnadsmönster.
Elin Röös utvecklar:
– Ibland hör man uppfattningen att “det spelar ingen roll vad Sverige gör, vi är ett så litet land”. Det stämmer att vi är ett ganska litet land och vi kan inte själva skapa avgörande förändring.
– Men det är viktigt att vi, precis som alla andra, tar vårt ansvar och är en förebild i det här arbetet. Resultat uppnås gemensamt och varje utsläpp som kan undvikas är lika viktigt.
Röös, en av landets framstående experter gällande matens miljöpåverkan, sätter fokus på direkt födorelaterade faktorer i klimatfrågan.
– Det finns tydliga problem i det globala livsmedelssystemet. 800 miljoner människor går hungriga och 2 miljarder är överviktiga. Det är ett fåtal stora aktörer som kontrollerar detta system.
Hon ger konkreta exempel gällande kostgrundad åverkan på miljön.
– Det är växthusgaserna som orsakar klimatpåverkan, och maten står för cirka 26 procent av utsläppen från hushållens konsumtion i Sverige.
Animaliska produkter som exempelvis nötkött är ett födoämne som i negativ mening märks i sammanhanget, och Elin Röös upplyser även kring vissa faktorer i jordbruket som utgör prövningar för klimatet.
– Utsläpp av växthusgaser från jordbruket kommer bland annat från energianvändning, utsläpp från mark, fodersmältning och gödselhantering.
Hon fortsätter nära ämnet produktion kontra konsumtion:
– Det handlar delvis om utfodring av djur via sådant vi egentligen kan äta direkt. Det är ren biologi. Äter vi högre upp i näringskedjan så går det också åt mer resurser att framställa maten. Därför är det viktigt att vi minskar konsumtionen av kött och andra animalier, säger Elin och inflikar att naturbeteskött bidrar med lite mer miljönytta än andra alternativ i detta ämne.
Hon framhåller även att det är viktigt att bevara biologiska marker.
Varpå mat- och klimatforskaren framlägger flertalet tips och metoder för att begränsa kostgenererade miljöpåfrestningar.
▪ Minskad konsumtion av kött, mjölk och ägg
▪ Välj produkter med certifiering
▪ Var försiktig med produkter från tropiska regioner
▪ Köp gärna från mindre producenter
▪ Släng inte mat
▪ Snåla med energi i köken
▪ Om möjligt – gå eller cykla till butiken i stället för att ta bilen
– Gör vad du kan för att vara en del av förändringen, säger Elin Röös från stora scenen i kulturhuset.
Forskaren besvarar därpå flertalet frågor från den talrika publiken, och det är frågeställningar hon betraktar som formulerade av initierade och kunniga medarbetare.
Hon berömmer också de verksamheter som beskrivs bedriva aktivt arbete i att minska matsvinnet.
Och resumerar sin föreläsning i en sammanfattande uppmuntran.
– Engagera dig i civilsamhället och bidra till förändring. Var en förebild och hjälp till att flytta normer.
– Vi kan gemensamt vrida det här i lite mer positiv riktning.
