LUDVIKA & SMEDJEBACKEN 2026-06-26 KL. 11:17

Elever kan få ”praoa” med lön

Av Maria Karlsson

LUDVIKA. Ludvika kommun kan bli en av de första kommunerna med att införa så kallade sao-jobb för elever i årskurs åtta och nio. – Det här är något som blir bra för både elever och lärare, säger Henrik Samdahl (S) vice ordförande i social- och utbildningsnämnden.

Elever kan få ”praoa” med lön
Ludvika har planer på att införa så kallade Sao-jobb, där högstadieelever kan få arbeta två timmar i veckan med lön. Foto: Dreamstime

Sao står för studiemotiverande arbetslivsorientering. Tanken är att elever på högstadiet ska få möjlighet att arbeta på en arbetsplats två timmar i veckan under skoltid. Ett sao-jobb har eleven under ett läsår och det är istället för att ha prao.

– Regeringen har redan nu avsatt 30 miljoner kronor i riktat statsbidrag till sao, trots att det är alldeles nytt och knappast kommit i gång, berättar Henrik Samdahl.

Håkan Frank (M), ordförande social- och utbildningsnämnden.
Håkan Frank (M), ordförande social- och utbildningsnämnden.

Social- och utbildningsförvaltningen i Ludvika har fått i uppdrag av nämnden att fortsätta utreda etablering av sao-jobb i Ludvikas grundskolor.

– Det har kommit i gång i några andra kommuner men vi är tidiga på bollen. Nu ska förvaltningen titta på hur vi ska få det att fungera i skolverksamheten och så ska de återrapportera till hösten. Vi kommer att jobba hårt för att implementera det här så fort det bara går, säger Henrik Samdahl.

– Det är jättespännande, men det krävs en organisation i skolan runt det här, eftersom det inte sker på fritiden. Sedan måste möjligheten att vara på arbetsplatsen samordnas med näringslivet. Vi har sett hos andra att det varit tal om vissa skolor eller vissa klasser i en kommun, men vi får se vad våra förslag blir, säger Jonas Fors, chef för social- och utbildningsförvaltningen.

Håkan Frank (M) är ordförande i social- och utbildningsnämnden. Han förklarar att ett av syftena med sao-jobben är att stärka elevernas motivation att fullfölja grundskolan och att öka elevernas kontakt med arbetslivet.

– Det kan ge någon skoltrött elev motivering att gå till skolan, säger han.

Henrik Samdahl (S) vice ordförande social- och utbildningsnämnden.
Henrik Samdahl (S) vice ordförande social- och utbildningsnämnden.

Skillnaden på prao och sao är att eleverna som har sao blir anställda av företagen och avlönade.

– Jag kan tänka mig att det blir roligare att vara på praktik då. Det kommer att finnas kollektivavtal och arbetsgivaren tar på sig ett ansvar, berättar Jonas Fors.

Han förklarar vidare att det inte handlar om så kallad anpassad studiegång, där eleven inte läser alla ämnen.

– Det är ett ganska stort ingrepp och ska helst bara vara under kortare period.

Jonas Fors, chef för social- och utbildningsförvaltningen.
Jonas Fors, chef för social- och utbildningsförvaltningen.

När det gäller sao deltar eleverna i undervisningen så därför måste förvaltningen titta på hur det ska kunna organiseras. Undervisningen ska fungera och utvecklas positivt vid sidan om sao-jobbet.

– Om ett par år har vi facit, men alla i nämnden tror på idén, säger Håkan Frank.

Läs fler nyheter i Lokalt i. Klicka här!