Hela styrelsen samlas hemma hos ordföranden Elisabeth Wallgren för att träffa Lokalt i:s utsända och berätta om verksamheten. Föreningen har nu ett 30-tal medlemmar och tolv jourkvinnor har gått grundutbildningen.
– Det var en grundkurs i samtalsmetodik och hur vi ska bemöta både barn och kvinnor, berättar ordföranden Elisabeth Wallgren.
Säters kvinnojour ingår i Roks, riksförbundet för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.
I utbildningen har de fått kunskaper om feministisk historia och om hur en ”normaliseringsprocess” kan gå till och vilka olika former av våld som finns.
– Våldet finns överallt, påtalar Katarina Nyberg som är ledamot i styrelsen.
– Jag tror att vi i Säters kvinnojour har goda förutsättningar för att hjälpa de här kvinnorna, eftersom vi tolv jourkvinnor har en sådan bred erfarenhet att bemöta, ta om hand och lotsa vidare, säger Sofia Nylén.
De är överens om att Säter behöver en lokal kvinnojour.
– Alla kvinnor kan inte ta sig till Hedemora eller Borlänge, påtalar Marie Javanainen och lägger till att riksorganisationen vill att alla kommuner ska ha en lokal kvinnojour.
Kvinnorna i gruppen har erfarenhet av våld från arbetslivet eller privat.
– Vi märker att det här är ett område som är ganska stort, säger Sofia.
– Och väldigt dolt, inflikar Marie som får medhåll av övriga i gruppen.
Hon tycker att det är viktigt att lyfta frågan och identifiera vad som är våld.
– Är det bara en smäll, frågar Marie retoriskt.
Gruppen är överens om att det även finns annan typ av våld och nämner förutom fysiskt våld även ekonomisk-, materiellt-, digitalt-, sexuellt- samt hedersrelaterat våld och ”latent våld” som hot om våld kallas.
Marie nämner att överdriven svartsjuka faller inom ramen för våld.
– Det är ingen som äger dig, det är varken romantiskt eller sunt.
Våld mot ”särskilt utsatta” som äldre samt personer med funktionsvariation som står i beroendeställning till en anhörig, som de misshandlas av, förekommer också. Liksom våld mot gravida.
– Problematiken måste tas på stort allvar. Vi ser yngre som har ett helt annat synsätt och som utmanar oss i form av machokultur, säger Sofia.
– Det är så sorgligt att vi behövs, men det är så bra att vi finns, inflikar Elisabeth.
Gruppen tror att våldet som visas, verkligt eller fiktion, påverkar människors förhållningssätt till våld.
– Det är en normaliseringsprocess i sig. Ser man våld hela tiden så tror jag man uppfattar det som mindre konstigt, poängterar Marie.
– Man flyttar fram positionerna. Det som var helt oacceptabelt för någon dag sedan kan anses vara helt okej i dag, konstaterar ordföranden.
Marie refererar till en studie, som hon läst, när hon säger:
– Könsmaktsfördelningen är så skev. Män kan vara rädda för att kvinnor ska skratta åt dem, medan vi kvinnor kan uppleva att alla män kan vara potentiellt ”farliga män”. Det finns ingen ”bild” av hur en man som slår en kvinna ser ut, de kommer i alla former, samhällsklasser och åldrar. Det är löjligt att någon över huvud taget ifrågasätter det.
Många våldsinslag finns även i porr, på Tiktok och Youtube där personer som Andrew Tates nedvärderande attityder mot kvinnor sprids med hjälp av algoritmer.
– Där har vi verkligen ett problem, tycker Marie.
Enligt en lag från 2021 räknas även det barn som bevittnar våld numera som ett offer, brottsrubriceringen heter barnfridsbrott.
– Den lagen säger att barnet räknas som ett brottsoffer om de så ”bara” hör att mamma blir slagen, förtydligar Åsa Karlsson.
– Med den här lagen räknas även barnen som brottsoffer, inflikar Marie som tycker att lagen är bra.
Jourtelefonen kommer att vara öppen två timmar per dag, från måndag till torsdag.
– Kvinnor kan ringa till oss och även chatta. Vi kommer även ha stödjande samtal med kvinnor öga mot öga för att hjälpa dem att komma vidare, informerar Elisabeth.
Även män som vill hjälpa en våldsutsatt kvinna i sin närhet är välkomna att höra av sig för att få råd i hur han ska göra, men en regel som kvinnojouren har är att de aldrig ringer upp någon person.
– För oss står det för att vi är alla lika mycket värda och halva himmelen är vår. Vi ska ha samma rättigheter, tycker Elisabeth.
– Och det ska vara fritt från våld, tillägger Åsa.
– Det viktiga för mig är ett samhälle som är fritt från våld, kompletterar Elisabeth.
Redan nu samarbetar de med kvinnojouren i Hedemora och även alla andra kvinnojourer.
– Jag tror att vi kommer ha samarbete med flera olika aktörer och att vi kommer stödja kvinnor när de tar kontakt med polis, socialtjänst och går på rättegångar, påtalar Elisabeth.
Styrelsen tycker att det är viktigt att det framgår att de har sekretess och inte för någon dokumentation.
– Vi är även med i länsföreningen där kvinnojourer från hela länet ingår.
På Internationella kvinnodagen, den 8 mars, genomför kvinnojouren en manifestation på Rådhustorget i Säter. Klockan 17:30 kommer marschaller att tändas för de kvinnor som dödats av sin partner under 2021.
– Vi kommer att ha marschaller och skor som symboliserar dessa kvinnor och prata lite kring våld och vår verksamhet.
Därefter samlas åhörarna i biblioteket. Då får även män och icke medlemmar närvara.
– Vår länsföreningsordförande, Ann-Sofie Rebermark, kommer att tala om kvinnojourens historia och feminism.
Kommunen bistår kvinnojouren med en lokal som öppnas den 8 mars, men platsen den ligger på är hemlig. Föreningen har fått sponsorer och även ekonomiskt bidrag från kommunen och Roks länsförening.
– Vi har män som, eftersom de inte kan vara medlemmar, gett en gåva i stället. Det tycker jag är fint, säger Elisabeth.
Region Dalarna jobbar med att ta fram en regional länsstrategi angående våld, vilket gruppen välkomnar.
– Alla kommuner i regionen kommer lyda under och följa den.
