Gunilla Ordéus är ordförande i Attention Dalarna som nu skärper tonen kring situationen för skolelever med npf-diagnos. En undersökning visar siffror av oroande karaktär för Falun gällande skolfrånvaro.
Foto: Sonny Jonasson

Hög skolfrånvaro hos elever med npf-diagnos: “Vill vända det här”

FALUN. Skolan är inte för alla och brister på så vis i sitt lagstadgade uppdrag, menar Riksförbundet Attention och deras regionala förening Attention Dalarna. Barn med npf-diagnos uppges ofta löpa risk att hamna i kläm och diskrimineras. Nu skärper man därför tonen i fråga om dessa barns skolgång och en för Falun oroande frånvarostatistik. – I vår undersökning meddelar Falu kommun att 350 elever har så kallad problematisk skolfrånvaro. Det är väldigt höga siffror, säger Attention Dalarnas ordförande Gunilla Ordéus.

De vanligast förekommande npf-diagnoserna är adhd, autism, Tourettes syndrom och språkstörning. Rådande rön i ämnet klargör också att de olika diagnoserna är närbesläktade samt att samma person ofta har flera diagnoser. Utmaningarna för barn och ungdomar med npf-diagnos kan vara många att hantera i en skolvardag.
Detta vill Attention förändra, och för att få bredare koll på dagsläget har man låtit göra en enkätundersökning.

Denna har tillsänts ansvariga inom länets 15 kommuner.
– Hittills har 9 av 15 kommuner svarat, vilket vi tycker är ganska dåligt. Falun är dock en av kommunerna som återkommit med siffror i ämnet, och det är som sagt ingen munter statistik.
Gunilla Ordéus fortsätter:
– Det kan finnas skillnader kommunerna emellan hur man definierar begreppet “problematisk frånvaro”, men oavsett vad så är 350 elever höga siffror för Falun. Dessa 350 elever omfattar även dem som inte har en konstaterad npf-diagnos, men vi vet av erfarenhet att väldigt många i statistiken har det, säger hon.

Därför vidtar Attention nu krafttag i att sprida information kring dilemmat med skolgång kontra barnens behovsbild.
Viktigt är att ge kunskap och verktyg för att vända en illavarslande trend.
– Ja, vi vill göra vårt för att vända det här. Barnen har rätt att få skolan anpassad så de kan tillgodose sig utbildningen. Det står i skollagen.
– Så gör man för barn med en fysisk nedsättning, och detsamma ska gälla för dem som har npf-diagnos, understryker Gunilla.

"Har jobbat som skolsköterska i snart 30 år och sett vad det här kan få för konsekvenser. Hur barnen och deras anhöriga kämpar", säger Gunilla Ordéus. Foto: Sonny Jonasson/Arkiv
“Har jobbat som skolsköterska i snart 30 år och sett vad det här kan få för konsekvenser. Hur barnen och deras anhöriga kämpar”, säger Gunilla Ordéus. Foto: Sonny Jonasson/Arkiv

Hon ger exempel på situationer och miljöer som kan utgöra stora prövningar.
Stora klasser och stökiga miljöer är en av dem.
– Ja, och det finns många fler så kallade stressorer som försvårar skolan för dem. Det kan vara att stå i kö till matsalen, att inte veta var en ska sitta, behov att äta enskilt, byta om enskilt till idrottslektionen, slippa duscha, upplyser Ordéus.

Därför, framhåller hon, bör det ske en kartläggning kring dessa stressorer för berörda elever. Detta för att skapa insikt och för att inleda en positiv förändringsprocess.
– Det är viktigt att poängtera att de här barnen vill gå i skolan, men de har väldigt ofta fått kämpa så mycket att det i stället utvecklats en ångest kring skolmiljön. Föräldrarna skjutsar dem på morgonen, men barnen förmår inte gå ur bilen. Det kan liknas vid utmattningssyndrom som drabbar vuxna.

En bekymrad Gunilla Ordéus fortskrider i ämnet:
– Det här är ju normal- eller högbegåvade barn, men läromiljön är inte anpassad för dem. Det är inte bara att säga “Kalle har adhd, han behöver göra så här”. Det behövs en pedagogisk kartläggning för att kunna bemöta det här utifrån elevens förmåga och behov. Kunskapen om detta behöver höjas generellt i skolan.
Hon påtalar tänkbara förbättringsfaktorer som arbete i mindre grupper, ökad tydlighet och möjlighet för skolan att rikta extra personalresurser och specialpedagoger till barn med dessa behov.

Gunilla Ordéus, ordförande i Attention Dalarna. Foto: Sonny Jonasson
Gunilla Ordéus, ordförande i Attention Dalarna. Foto: Sonny Jonasson

Att så många i Falun uppvisar problematisk skolfrånvaro sticker ut i länsstatistiken Attention har tillgänglig i nuläget.
Motsvarande siffra i Ludvika är enligt enkäten 19 elever och Säter uppger att man har “27 av 1 600” individer i kategorin.
Gunilla framhåller stor förståelse för skolornas pedagoger och lärare, att deras tidsresurser och arbetsmiljö inte räcker till för att utvidga undervisningen ytterligare.

Därav önskar Attention på både läns- och riksnivå se en mer generös fördelning av ekonomiska resurser inom det hela.
I det långa loppet kan det annars alltför ofta uppstå en negativt laddad snöbollseffekt, varnar Gunilla Ordéus.
– Jag har jobbat som skolsköterska i snart 30 år och sett vad det här kan få för konsekvenser. Hur barnen och deras anhöriga kämpar. Och hur riskfaktorerna att hamna snett i tillvaron ökar för dem som inte kunnat ta till sig skolan.

Hon utvecklar:
– Vid incidenter i skolan görs inte sällan en orosanmälan till socialtjänsten. Detta är oftast inte negativt riktat mot föräldrarna, men det skapar i sin tur också en rädsla hos föräldrarna som ju försöker göra sitt bästa för sina barn.
– Om vi kan skapa en positiv förändring finns framför allt mänskliga vinster att göra, men givetvis även samhällsekonomiska. Som helhet handlar det om förståelse för barnens behov, att barn med en eller flera av dessa diagnoser kan ha en annan sinnesupplevelse än andra. Det är viktigt att inte värdera, utan snarare respektera, lyssna på barn och föräldrar och anpassa.

Den 7 mars står Attention Dalarna värd för en föreläsning på Kulturhuset tio14. Föreläsare är den ämneskunniga Susanne Berneklint som lyfter ämnet samt vad barnen själva och deras föräldrar anser ligger till grund för skolfrånvaron. Målgruppen för initiativet är kommunens skolledare, rektorer, politiker, elevhälsa och socialtjänst, meddelar Gunilla Ordéus å föreningens vägnar.
– De här barnen är inte lata, de allra flesta skulle både vilja och kunna gå i skolan om de fick rimliga förutsättningar för det. Vi hoppas nu höja tempot i frågan, att lyfta det här och på sikt kunna bidra till att vända “problematisk skolfrånvaro” till “oproblematisk skolnärvaro”, säger hon.

Inlärningssvårigheter är en av flera vanligt förekommande utmaningar för personer med npf-diagnos. Foto: Dreamstime
Inlärningssvårigheter är en av flera vanligt förekommande utmaningar för personer med npf-diagnos. Foto: Dreamstime

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)
• Beror på hur hjärnan arbetar och fungerar. Vanligaste funktionsnedsättningarna är adhd, autism, Tourettes syndrom och språkstörning. De olika diagnoserna är närbesläktade och det är vanligt att samma person har flera diagnoser. Npf finns med i livets alla skeden
• Alla kan glömma bort en tid att passa eller ha svårt att koncentrera sig ibland. Det är när svårigheterna kraftigt påverkar individens utveckling och möjligheter att fungera i samhället som det handlar om en funktionsnedsättning
• Personer med npf har ofta svårigheter med:
– reglering av uppmärksamhet
– impulskontroll och aktivitetsnivå
– samspelet med andra människor
– inlärning och minne
– att uttrycka sig i tal och skrift
– motoriken
(Källa: Riksförbundet Attention)

[YouPlaySinglePlayer video="2337,1874,409889" floating="3" ap mute pl=988 nt=30]
Facebook

Populärt på webben

Läs senaste numret av Lokalt i !

Artiklarna i E-tidningarna går även att lyssna på!

ANNONS