Vill förstärka program för den med autism
Av Sara Flodin
LUDVIKA/SMEDJEBACKEN. VBU genomför en förstudie för att ge gymnasieelever med autism specialpedagogiskt stöd genom att införa "förstärkning på program". Detta är en grupp som ofta väljer att lämna orten, vilket belastat Ludvika kommun som fått betala många miljoner för elevhemskostnader.
– Vi vill inte begränsa utbudet till ett program, vi vill att de ska ha ett fritt val, påtalar Susanne Axelsson, verksamhetschef på VBU:s elevhälsa, vinsten för eleverna.
”Lära, växa och verka i Västerbergslagen” är ett förvaltnings- och kommunövergripande projekt som utreder vilka förutsättningar som finns för elever med autism att studera på VBU:s gymnasieprogram.
– Det finns en elevgrupp som inte går på anpassad skola och som Ludvika kommun ansvarar inför LSS-lagstiftningen att ombesörja, förklarar Susanne Axelsson som är verksamhetschef på VBU:s elevhälsa.
Axelsson konstaterar att det finns många parametrar att ta hänsyn till gällande olika lagstiftningar angående NPF-diagnoser.
– Det är endast de som har en autismdiagnos som får ansöka om insatser via LSS, klargör Axelsson och att skolan kan behöva anpassa sig efter elevernas behov.
– Vi fokuserar nu på en målgrupp som sökt sig ut ifrån oss utifrån att de har behov av det här specifika stödet.
Planen innebär att införa "förstärkning av program" där individens behov ska tillgodoses på olika sätt. Denna satsning beräknas kräva en förstärkning med, till att börja med, två tjänster. Även personer som redan går på skolan kan bli aktuella för extra stöd.
Axelsson konstaterar att projektet är förvaltningsövergripande mellan dem, LSS samt socialtjänsten och att dessa samverkansinstanser krävs för att det ska fungera med både skola och boende. Samordningen ske genom SIP, en Samordnad individuell plan, för att se vad varje part ska bidra med. I det arbetet ingår även Region Dalarna.
Kommunen har i nuläget nio elever som går i skola med specialpedagogisk inriktning mot autism på annan ort. Detta innebär att kommunen har kostnader för deras boende. Under 2024 har externa elevhem inneburit en stor kostnad för Ludvika kommun; totalt drygt 40 miljoner. Utöver detta har VBU haft externa utbildningskostnader på cirka sex miljoner.
Inom Ludvika kommuns ledning finns en stor förhoppning om att dessa kostnader ska minska i samband med att utbildningen kan genomföras på hemmaplan. Om "förstärkning på program" införs är det dock inte någon garanti för att kostnaderna försvinner helt, enligt Axelsson som dock tror att det går att vinna både resurser och tid genom att möjliggöra nätverksarbete i den egna kommunen kring individerna.
– För att det här ska gå i lås behöver det också finnas insatser utanför skoltid och det kan inte vi ge, påtalar hon och att pengar måste investeras där eftersom VBU inte kommer driva något boende.
– Annars kommer de att misslyckas och vi hamnar på ruta ett igen.
Inga politiska beslut krävs men VBU:s direktion har fått löpande information om utredningen som nästan är klar.
Susanne Notes, som arbetar som projektledare för förstudien, nämner att det inte bara handlar om att Ludvika kommun vill sänka sina utgifter.
– Det är viktigt att poängtera att individens delaktighet och valmöjlighet har begränsats genom att de bara kunnat söka till ett gymnasieprogram. Det är inte säkert att eleven är motiverad till att gå ett samhällsvetenskapligt program, säger hon och att det händer att ungdomarna flyttar tillbaka utan en färdig utbildning.
Hur ska det gå till rent praktiskt?
– Läraren måste göra ett upplägg av undervisningen så den är tillgänglig både för den här individen och de övriga i klassen, svarar Notes och konstaterar sedan att anpassningar utefter personer med NPF-diagnos gagnar alla i ett klassrum och att det finns otaliga upplägg för att lösa situationen.
– Är det så att man kan vara i en grupp med 15, 20 elever så är man kvar i klassen, men den som behöver en alternativ läromiljö får ha undervisningen i ett annat rum. Vid sidan av tydliggörande pedagogik, behöver också ett samlat grepp av flera professioner delta i arbetet med individen vid sidan av ämnesläraren, såsom specialpedagog och speciallärare, förklarar Notes och att det kan finnas behov av individuella upplägg för dem som går ett förstärkt program.
I förstärkningen ingår även extra guidning under APL, det arbetsplatsförlagda lärandet. Utbildningen kommer vara tre eller fyra år för den som har behov av detta. Axelsson tycker att den största vinsten är att samverkan kan ge ett helhetsperspektiv kring individerna då det kan vara svårt att komma tillbaka efter en skolgång på annan ort.
– Förändringar är den här gruppens stora svårighet, förklarar Notes och att personerna drabbas när de måste börja om på nytt.
Duon tycker att det är bättre för ungdomarna att få vara kvar i sitt sammanhang och upprätta kontakter på hemmaplan genom, bland annat, APL.
Ansökningar till anpassad skola bereds av Axelsson och beviljas av VBU:s förbundschef Mikael Fältsjö.
– Vi har sagt nej i större utsträckning, säger verksamhetschefen samt att många har fått avslag och att det redan nu går ett 20-tal elever på VBU med autismdiagnos.
– Det är en bra erfarenhet att se att vi har klarat av många på ett bra sätt hos oss, framhåller Axelsson.
NPF och LSS:
De med intellektuell begåvningsnedsättning och de med autism ingår i samma personkrets inom LSS.
Det som skiljer personer med andra NPF-diagnoser är att endast personer med autism ligger under LSS.
VBU:s Projekt vänder sig till ungdomar som har en NPF-diagnos med autism.
Senaste numret av Lokalt i
