Logotyp Lokalt i Dalarna - Dalarnas största gratistidning
Ekonomin räddas i Ludvika tack vare att Ludvikas bolag gick bra under 2023.
Foto: Arkiv

Nu måste kommunen spara

LUDVIKA . Ludvika kommuns verksamhet kostade 104 miljoner över budget under 2023. Vård- och omsorgsnämnden gick då back drygt 53 miljoner och nu måste kommunens politiker finna sätt att minska kostnaderna förklarar kommunstyrelsens ordförande Leif Pettersson som bland annat kommer analysera personalsidan. – Vi måste hitta åtgärder som ger balans i budget, konstaterar han.

Inför 2023 budgeterades ett plus-resultat på 30 miljoner som har “ätits upp” av kostnader, trots att kommunen har dragit in extra skatteintäkter på 31 miljoner. Totalt har kommunens verksamhet kostat 104 miljoner mer än beräknat, men går sammanlagt en miljon plus på grund av bolagen.
Social- och utbildningsnämnden drog över närmare 30 miljoner medan vård- och omsorgsnämnden gick back drygt 53 miljoner. Under våren kommer åtgärder presenteras för att minska deras kostnader. Lönekostnaderna för hemtjänst och särskilt boende ligger 46,5 miljoner över budget.
– Kommunals avtal, som var klart förra året, har höjt lönekostnaderna, förklarar Leif Pettersson.

Under våren kommer kommunstyrelsens ordförande i Ludvika, Leif Pettersson (S), presentera åtgärder för att minska kommunens kostnader. Foto: Arkiv

– Vi gick in i 2023 med ett löneavtal som gav 4,3 procent, men i vår budget hade vi bara förmågan till 2,5 procent. Bara det är åtta miljoner, förklarar Åsa Bergkvist som är vård- och omsorgsnämndens ordförande.
– Vi har högre lönekostnader än vad vi har budget för. Det har vi även brottats med tidigare år. Den budget vi har att förhålla oss till får vi från kommunfullmäktige, sammanfattar Åsa.
– Budgeten som vi lägger ut är det som vi beräknar på skatteintäkter och statsbidrag mot verksamhetens avgifter, förklarar Leif.
Kommunen har fått statsbidrag från äldreomsorgslyftet som ska kompensera för lönekostnaderna.
– Men det är inte alls i närheten av vad vi skulle behöva, konstaterar Åsa.
Kommunen är som alla andra även drabbade av inflation och räntekostnader.
– En annan faktor är statsbidragen där vi inte får besked från regering och stat, påtalar Leif.

Kommunen har fått stadsbidrag från äldreomsorgslyftet för att kompensera för lönekostnaderna. Foto: Dreamstime

Kommer kommunen säga upp personal?
– Vi får titta på personalsidan. Det kan finnas vakanta tjänster som man inte behöver tillsätta. Vi måste genomsyna verksamheten och se om vi levererar rätt saker. Kan vi bli effektivare i administration och annat? Det grundläggande ska vara leverans av omsorg och service av medborgarna, anser Leif.
Så snart som möjligt kommer Leif återkomma med de förslag som kan spara in på kommunens kassa, men säger att han redan nu har idéer på vad det kan tänkas bli. Leif Pettersson tror dock inte på skattehöjningar. Enligt SCB ökar den genomsnittliga kommunalskatten till 32,37 procent år 2024. Ludvika kommuns skatt ligger, liksom Falu kommun, på 33,7 procent.
– Vi måste tänka på nuläget, men också långsiktigt, säger Leif.

Det gångna året låg vård- och omsorgsförvaltningens utgifter på 690 miljoner.
– Årets budget ligger på 660 miljoner. Det vi har tvingats göra är att lägga en handlingsplan på 23 miljoner som inte ryms inom vår ram och som vi måste jobba med under året, förklarar Åsa.
– Vi behöver komma ner i kostnad så snabbt som möjligt, påtalar Leif.
Kommunsektorns balanskrav innebär att kommuner och landsting ska upprätta budgeten för kalenderåret så att intäkterna överstiger kostnaderna. Om underskott ändå uppstår ska det negativa resultatet balanseras med motsvarande överskott under de närmast följande tre åren.
– För Ludvika kommuns del innebär detta att vi måste återställa tre miljoner senast 2026, förklarar Leif.

Åsa Bergkvist, som är vård- och omsorgsnämndens ordförande, konstaterar att hela kommunen kommer få det tufft under 2024. Foto: Sara Flodin

Konsulter från Jotib har hjälpt kommunen att verksamhetsanpassa bemanningen.
– De har hjälpt oss att bli mer vassa på att planera på ett smart vis. De har sagt “varför har ni inte en liten överanställning för att kunna täcka frånvarobehov? Det blir inte hållbart i längden att plocka in vikarier.” De förordar att man har en stabilare bemanning som tål en del frånvaro, förklarar Åsa, men konstaterar sen att de “inte är där än”, men hon tycker att scheman ska läggas efter faktiskt behov.
– Det innebär att vi måste ha arbetskraften när brukarna behöver sin hjälp. Det är meningen att vi ska försöka jobba bort delade turer, men där är vi inte än.
Åsa strävar efter att minska sjukfrånvaron, vilket kan spara in åtta miljoner. Nämnden har tidigare fattat beslut om en plan för frisknärvaro, men Åsa tycker att det är jättesvårt att komma tillrätta med detta och nämner att problemet baseras på både långa- och korta sjukskrivningar.
– Det vi ser är att det är allt yngre personer som är sjukskrivna och att  Det vi också ser är att hela livssituationen påverkar, det är inte bara arbetsrelaterat, men vi som arbetsgivare måste hand om sjukskrivningen vad den än beror på.
Då bokslutet inte är klart kan de nämnda siffrorna komma att justeras något.
– Det är inte bara vård- och omsorg som kommer ha det tufft 2024. Hela kommunens verksamhet kommer ha det riktigt tufft, konstaterar Åsa Bergkvist.

[YouPlayPlaylistPlayer video="2847" floating="3" ap mute pl=764 nt=10]
Facebook

Populärt på webben

Läs senaste numret av Lokalt i !

Artiklarna i E-tidningarna går även att lyssna på!