Digitaliseringen är en global trend där de nordiska länderna, i synnerhet Norge, Sverige och Danmark, ligger i framkant. För bankerna, och även många butiker, är utvecklingen positiv då bland annat risken för rån har minskat.
Men för dem som tycker det är svårt att använda digitala tjänster, exempelvis äldre, kan omställningen fortfarande vara besvärlig.
– Många som kommer in här blir glada när de ser att vi tar emot kontanter. Det är främst äldre och turister som betalar kontant, säger Ann-Katrin Skoglund, butiksmedarbetare på Återvinningsbutiken.
Vad skulle hända om er butik slutar att ta emot kontanter?
– Jag tror vi skulle förlora många kunder. Många skulle förstå men vi skulle förlora en hel del.
Många av varorna på Återvinningsbutiken säljs för tio eller tjugo kronor. I butiken går det inte att betala med kort för det som säljs för tio kronor eller mindre, eftersom banken tar en serviceavgift vid varje kortbetalning.
– Det blir så lite kvar då, säger Monica Bergqvist, butiksbiträde och administratör.
Tidigare har Återvinningsbutiken kunnat växla in kontanter via Globe bokhandel som varit ombud för betaltjänsten Kassagirot, men den tjänsten togs bort i augusti 2022.
Monica Bergqvist och Ann-Katrin Skoglund tycker det är synd att Kassagirot tagits bort och att bankerna i Ludvika inte längre tar emot kontanter. De tycker att digitaliseringen gått för långt.
– Kolla när de fryst tillgångarna i vissa länder, då står du där. Samhället är mer sårbart ju mer teknologi det blir. Man får vara glad om man får prata med en riktig människa i telefon. Man är väldigt sårbar på alla sätt och vis.
I Ludvika finns bankerna Nordea, Länsförsäkringar Bank, Swedbank och Handelsbanken. Andreas Abraham är kontorschef på Handelsbankens kontor. Där upphörde kontanthanteringen runt 2017/2018.
– I dag har vi inga bankrån, det är betydligt högre trygghet för mina medarbetare nu. Det är en stor säkerhetsrisk att ta emot kontanter och sen kostar det väldigt mycket att hantera pengar.
Han menar att alla butiker kan växla in pengar genom att skriva ett avtal med Loomis AB som hanterar kontantflöden. Med hjälp av dem kan butikerna själva sätta in pengar i företagets insättningsboxar, eller så kommer Loomis till butiken och hämtar.
– De erbjuder flera alternativ. Från Ludvika kör de pengarna till ett uppräkningscenter i Örebro. Där räknas de, sorteras, paketeras och sedan transporteras de tillbaka till Ludvika igen där bankomaterna fylls.
Dock är Loomis tjänster dyra för små affärer som Återvinningsbutiken. Och trots att det finns många fördelar med en digital kontanthantering är den, ur ett vidare perspektiv, känslig för störningar.
Detta enligt Riksbanken som i en rapport skriver att det finansiella systemets säkerhet i Europa allvarligt har försämrats under 2022.
Vad tycker du om att samhället blivit mer sårbart i takt med att det digitaliseras?
– Samhället är sårbart, vi har byggt det så. Om någon form av avbrott sker slutar bankomaterna att fungera, men i ett sådant fall spelar det ingen roll om bankerna har kontanthantering eller inte. Avtalen mellan företagen och Loomis har pågått i mer än tio år tillbaka. De flesta företag har ställt om för länge sen, säger Andreas Abraham.
Bedriver Riksbanken något beredskapsarbete med bankerna ute i landet?
– Jag kan bara tala för Handelsbanken. En krisplan finns alltid, men den kan jag inte diskutera.
I dagsläget är Loomis det enda rikstäckande värdebolaget i Sverige och enligt Riksbanken har säkerheten kring det finansiella systemet försämrats.
Vad tänker du om det?
– Vi har vår krisplan om det händer något i samhället. Även Loomis har en krisplan som alla andra.
Så här har betalsätten förändrats mellan 2016 och 2022
Andelen som betalat med kontanter har minskat från 79 procent till 34 procent mellan år 2016 och år 2022.
Andelen som betalat med Swish har ökat från 52 procent till 82 procent mellan år 2016 och år 2022.
Andelen som betalat med kort har minskat från 93 procent till 90 procent mellan år 2016 och år 2022.
Källa: Riksbanken.
