ANNONS

“Det är en av världens coolaste arenor, och att få öppna för ett av de mest ikoniska banden i hårdrockens historia… ja, det blir att bocka av åtminstone en grej på att göra-listan”, säger en taggad Frankie Rich i Deaf Rat.
Foto: Sonny Jonasson

Deaf Rat brakar loss med Judas Priest på Dalhalla

FALUN/BIRMINGHAM/RÄTTVIK. Eld och rök möter spegelblank smaragdfamn. Höga toner krokar arm med underjordiskt mörker. Storslagna scenarion knyter hymnens band med genuint vårdade hårdrocksrötter. Falun möter Birmingham när Deaf Rat domderar Dalhalla i allians med titanerna Judas Priest. – Snacka om återstart efter pandemin, konstaterar Deaf Rat-vokalisten Frankie Rich.

Den explosiva metalhögtiden tilldrar sig alltså Rättviks monumentala Dalhalla.
Att hävda viss förväntan hos såväl band som publik är ingen överdrift.
Spelningen är bokad sedan över två år tillbaka och utsåld sedan nästan lika länge.

Att det dragit ut på tiden har givetvis att göra med covidpandemins massiva omöjlighetslock över stora delar av den publikriktade kulturbranschen.
När nu världen likväl som nämnda sfär återgått till något mer traditionell form ser Frankie såväl optimistiskt som klarsynt krasst på det hela.
– Tveklöst väldigt roligt att mycket rullar i gång igen. På så vis är det absolut ett fett utropstecken.
– Å andra sidan, för hur många rullar det i gång? Där finns det ett frågetecken som är lite oroande, utvecklar han med tankarna hos de många aktiva inom och i anslutning till musikscenen som plockat ned skylten till följd av pandemins tuffa åverkan på branschen.

Att han tillsammans med hårdrocksekvilibristerna tillika sina musikaliska bröder i Deaf Rat denna helg begår livebaluns på House of Blues i Borlänge är emellertid enbart av glädje och godo.
Kärntrion Frankie, Pat Kramer (gitarr, sång) och Max Lander (gitarr, sång) får i livelägen än mer muskler i form av den lika tunga som tajta rytmsektionen Nic Lester (bas) och batteristen Jonathan Ekvall.
En väletablerad, femhövdad best som liveåtaganden åsido också har ny musik i görningen.

Deaf Rat som den 11 juni agerar förband till brittiska heavy metal-bjässen Judas Priest i Dalhalla. Foto: Georgios Grigoriadis

Bandet bereder väg för en ny singel i form av en ypperligt kulört och unik tolkning av Hoziers megahit “Take Me to Church”.
– Den får även en video, berättar Frank.
Och kliver vidare i det grafiska projektets eskalerande natur.
– I vanlig ordning snackade vi om att den här gången göra något mer avskalat. Men sedan bär det i väg ändå och det blir full fart på alla fronter, skrattar sångaren.
–Det en fin egenskap vi delar i det här bandet. Vi har spelat ihop så länge att vi känner varandra så väl och vet vilken kreativitet vi lockar fram hos varandra.

Att göra det bästa av det mesta man företar sig är för honom också återspeglat i ett större perspektiv.
Där insikt möter avsikt.
– Ja, med tiden har det hela vuxit i betydelse för mig. Just det här att investera sig själv på riktigt, att göra saker och ting helhjärtat. I dag är det ett motto jag försöker efterleva.
– När jag blir äldre vill jag kunna blicka tillbaka med en känsla av stolthet, framhåller Deaf Rat-vokalisten.

Ett av dessa sannolikt spektakulära delmoment under livets resa är nu blott två veckor bort.
Den 11 juni agerar Deaf Rat öppningsakt till Judas Priest – ett av världens genom tiderna största hårdrocksband.

Sångaren Rob Halford – ofta refererad till som “Metal God” – och hans legendtunga musicerande kvartett angör Rättvik under banér för sin turnésväng “50 Heavy Metal Years”.
– Jag har skött pyroteknik åt bland annat Hammerfall och Mando Diao i Dalhalla, men själv aldrig spelat där tidigare, säger Frankie.
– Det är en av världens coolaste arenor, och att få öppna för ett av de mest ikoniska banden i hårdrockens historia… ja, det blir att bocka av åtminstone en grej på att göra-listan, smilar han.

“Vi skriver material till en ny platta och det kommer att ta mer fart framöver”, frestar Frankie gällande bandets stundande förehavanden. Foto: Sonny Jonasson

I något vidgade vyer över 2022 hittas i Deaf Rats sikte även en fortsatt låtskrivarprocess för vad som ska utmynna i en uppföljare till 2019 års debutalbum “Ban the Light” (AFM Records).
– Vi skriver material till en ny platta och det kommer att ta mer fart framöver. Vi har varit aktiva även under pandemin, men det har varit svårt att hålla samma tempo som vanligt.
Han utvecklar:
– Vi är ett band där alla är involverade i vad som skapas, och för oss är det viktigt att ses på riktigt. Att man vistas i samma rum och liksom känner in den här lilla magin som uppstår.

Att ljusa tider nu av allt att döma stundar betraktas av sångaren som synnerligen välkommet.
Utöver ett kreativt energipåslag även som kontrast till tidigare kapitel i bandets metalstöpta förehavanden.
– Ja, jag har tänkt lite på det där, och nog är det nästan lite märkligt. Det här bandet har verkligen inte haft mycket tur, det dyker ofta upp något som sätter käppar i hjulet för våra planer, skrockar Frankie.
– Det har på det hela taget blåst ganska mycket, men mest motvind. Men då lär man sig å andra sidan att kryssa, för att använda seglingstermer.

Vokalisten skrattar hjärtligt och landar sedan åter tanken i ett maffigt skådespel som innefattar Deaf Rat, Judas Priest och Dalhalla.
– Snacka om återstart efter pandemin, avrundar Frankie Rich.

 

Deaf Rat-sångaren bjuder inblick i några tunga favoriter signerade Rob Halford och kompani. Foto: Dreamstime

Frankies förstafemma på Judas-listan
1. “Running Wild” (Live 1979)
2. “Diamonds and Rust”
3. “Night Crawler”
4. “The Hellion”
5. “Living After Midnight”

Facebook

ANNONS

ANNONS